Studera i Australien

Stora Australienmanualen

Missa inte vår handbok: Stora Australienmanualen!

Nu kan du glömma allt du hört om att det är svårt, krångligt och farligt att resa till Australien på egen hand. I vår handbok har vi samlat 7 års läsarfrågor om hur du förbereder din resa.
www.australienmanualen.se.

Om du vill plugga i Australien börjar du med att först ansöka om en plats på ett universitet, college eller skola. Först när du har blivit erbjuden en utbildningsplats ska du kontakta australiska migrationsverket och ansöka om ett studentvisum. Australian Government kräver även att studenter har tillgång till strax över $20 000 per år för leverne (priser korrekta i oktober 2018).

Innan jag beskriver hur processen för ansökan går till så vill jag förklara några grundläggande begrepp. Till att börja med är det viktigt att förstå att även om det australiska utbildningssystemet överlag håller hög klass finns det en del oseriösa aktörer som är mer intresserade av att ta mycket betalt av internationella studenter än bry sig om att ge träning och utbildning som håller hög klass.

Det finns ett stort spektrum av eftergymnasiala utbildningar och de delas ofta in i två sektorer: Vocational Education and Training (VET) som är yrkesförberedande utbildningar och som organiseras under The National Training System samt Higher Education Courses vilka motsvarar svenska universitets- och högskolestudier. De senare utbildningarna erbjuds av universities (universitet, precis som i Sverige) samt higher education providers (andra sorters läroverk från högskolor till privata utbildningsföretag).

Olika sorters utbildningar och kurser

När du väl bestämt dig för att studera i Australien måste du börja med att fundera ut vad för sorts utbildning eller kurs du är ute efter. Oavsett vad du väljer så kommer din kurs eller utbildning att hamna i en av följande 6 kategorier.

  • ELICOS (English Language Intensive Courses for Overseas Students). En del svenskar läser en kort språkkurs för att få ett intyg på att de är tillräckligt kunniga i engelska. Många utländska studenter med dåliga engelska-kunskaper läser dessa kurser som förberedelse inför sin universitetsutbildning. Det finns 5 typer av ELICOS-kurser och de anordnas av flera olika språkskolor:
  • Primary and Secondary School – högstadie- och gymnasiestudier.
  • Vocational Education and Training (VET) – Det här är olika sorters yrkes- och vidareutbildningar som ger diplom eller certifikat, men inte en universitetsexamen (även om också universitet anordnar dessa kurser). Flera av dessa utbildningar anordnas av privata företag (och en del av dessa kallar sig School eller College).
  • Non-Award Study Programs – en eller flera kurser på universitetsnivå utan att ta ut en examen från ditt universitet i Australien. Om du bara läser en eller två terminer (och sedan tillgodoräknar dig dessa poäng som en del av din utbildning hemma i Sverige) är detta rätt visumtyp för dig. Om du läser en eller två terminer som en del av ett utbytesprogram mellan ett svenskt och ett australiskt program kallas detta ofta att läsa inom ett Student Exchange. Om du ansöker om din utbildningsplats på egen hand (med avsikt att försöka tillgodoräkna dig studierna som en del av din svenska utbildning) kallas detta Study Abroad.
  • Higher Education – universitetsstudier på grundnivå som leder till någon form av examen från ett universitet i Australien. Om du tänker läsa en hel diplom-, kandidat- eller magisterutbildning i Australien är detta ditt visum.
  • Post-graduate Research – forskarstudier på antingen magister- eller doktorandnivå som leder till examen från ditt universitet i Australien.

Den australiska regeringens sajt Study In Australia (studyinaustralia.gov.au) har en ypperlig översikt över de olika sorters skolor och kurser som du kan välja i Australien.

Olika sorters studier, betyg och examina

Det är inte helt lätt att ha överblick över alla sorters kurser, utbildningar och examina som erbjuds i Australien. Följande är ett försök att sammanfatta och förklara vad olika sorters studier motsvarar i Sverige. Det blir särskilt komplicerat på grund av att Australiens delstater är ansvariga för sina respektive utbildningssystem och därför kan till exempel kursplaner skilja sig åt mellan olika delstater och territorier.

Motsvarigheterna till svenskt högstadium, gymnasium och högskoleprov

  • Primary School motsvarar Sveriges grundskola och högstadium.
  • Secondary School motsvarar svenskt gymnasium och avslutas precis som i Sverige med någon form av avgångsbetyg som generellt kallas Senior Secondary Certificate of Education. Detta avgångsbetyg har olika namn i olika delstater, till exempel Higher School Certificate (HSC) i New South Wales, Year 12 Certificate i Capital Territory och Certificate of Education i alla andra delstater. Dessa avgångsbetyg används sedan för att söka in på högskolor och universitet. Detta fungerar så att varje delstats certificate of education kan översättas till ett Australian Tertiary Admission Rank (ATAR) så att universiteten kan rangordna studenter från olika delstater. (Universitet i Queensland använder dock inte ATAR för antagning av lokala studenter utan har sitt eget antagningssystem som kallas Overall Position.)
  • International Baccalaureate (IB) är en sorts internationellt standardiserad gymnasieutbildning som även finns i Sverige under samma namn. Värt att nämna är att med en IB-examen uppfyller du minimikraven för att bli antagen till alla australiska universitet.
  • Special Tertiary Admissions Test (STAT) motsvarar ungefär Sveriges högskoleprov. Det är ett prov för antagning till universitetens grundutbildning för dem som som inte har ett ATAR-poäng att ansöka med (se ovan).

Det finns i Australien ett flertal utbildningar som är eftergymnasiala alternativ till högskoleutbildning. De är alla kortare än högskoleutbildningar (från några veckor för kortare kurser till 1-2 år för längre program) och kan beskrivas som fördjupningskurser, yrkesutbildningar eller yrkeshögskoleutbildningar.

Stora Australienmanualen

Vår praktiska handbok: Stora Australienmanualen

* Så går du tillväga för att plugga utomlands.
* Så sätter du ihop din egen Working Holiday-paketresa.
* Så förbereder du jobbsökandet redan innan du lämnat Sverige.
www.australienmanualen.se.

De närmaste svenska motsvarigheterna till dessa är folkhögskoleutbildning, YH- och KY-utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning/Komvux. Dessa mer yrkesfokuserade kurser och utbildningar kallas som helhet Vocational Education and Training (VET). Det finns ett visst överlapp mellan längre yrkeshögskoleutbildningar och kortare universitetsutbildningar.

Australiska utbildningar som ligger någonstans mellan gymnasie- och universitetsnivå

  • Adult Community Education (ACE). Detta är korta kurser som inte är ackrediterade och inte leder till något formellt bevis på fullgjord utbildning. Den svenska motsvarigheten kan vara vissa av de kortare utbildningar och studiecirklar som Medborgarskolan eller Folkuniversitetet anordnar och som inte leder till någon form av examen eller certifikat.
  • Certificate (I-IV) är intyg som fås efter kortare vidareutbildningar av olika längd. Certificate I-kurser kan vara så korta som bara några veckor medan Certificate IV-kurser kan gå från 6-12 månader. Certificate I och II-kurser ger grundläggande yrkesfärdigheter och kunskap, medan Certificate III och IV-kurserna är väldigt lika Sveriges yrkesutbildningar. Ett Certificate IV anses i allmänhet vara likvärdigt med 6 till 12 månaders universitetsstudier på grundnivå och kan ofta tillgodoräknas som en del av en universitetsutbildning.
  • Diploma, Advanced Diploma och Associate Degree är intyg som fås efter kurser på omkring 18 till 24 månader (Diploma) eller två till tre år (Advanced Diploma) och de anses vara likvärdiga med ett eller två års universitetsstudier på grundnivå. Du får ett Diploma eller ett Advanced Diploma efter mer praktiska och yrkesinriktade kurser och ett Associate Degree efter mer akademiska kurser. Många som läser en Associate Degree går vidare till att tillgodoräkna sig en del av den in i senare universitetsstudier.

Notera att ACE- och VET-kurser inte kvalitetsgranskas lika hårt som universitetens kurser, varför det finns ett stort antal utbildningsföretag som försöker sälja utbildningsplatser till utländska studenter. Gör lite efterforskningar innan du exempelvis väljer att betala dyra terminsavgifter för en diploma-utbildning så att du inte slänger bort dina pengar.

Australiska eftergymnasiala utbildningar på universitetsnivå

På universitetsnivå är det lättare att förstå vad de olika australiska utbildningarna motsvarar.

  • En Bachelor Degree motsvarar en svensk kandidatexamen och de flesta sådana utbildningar inkluderar mellan tre till fyra års heltidsstudier.
  • En Honours är en sorts guldkant på en Bachelor-examen och fås om du antingen förlänger en treårig Bachelor med ett års fördjupningsstudier eller om du för en fyraårig Bachelor går ut med väldigt goda betyg.
  • Graduate Certificate och Graduate Diploma påminner om vanliga certificates och diplomas, men har som antagningskrav att du först har en relevant kandidatexamen (Bachelor). De är ett alternativ för universitetsstudenter som vill studera vidare utan att studera på magisternivå.
  • Master’s Degree motsvarar en svensk magisterexamen och kräver omkring två års heltidsstudier efter kandidatexamen. Dessa utbildningar ges ofta på tre olika former.
    – via course work. Detta är magisterutbildningar på samma format som en kandidatexamen med kurser, projektarbeten och viss forskning.
    – via research. Detta är magisterutbildningar med ett starkare fokus på forskning.
    – via professional work. Dessa magisterexamina involverar projektarbete i samarbete med näringslivet.
  • Doctorate Degree motsvarar en svensk doktorandutbildning.
  • Non-Award Studies är studier på universitetsnivå som inte leder till examen. Detta motsvarar att läsa fristående kurser och är det vanligaste sättet för svenskar att läsa utomlands. Även om studierna inte leder till en Australisk examen så kan de ofta tillgodoräknas som en utlandstermin i en svensk universitetsutbildning.

Om jag försöker översätta några unika svenska utbildningstermer till det australiska systemet får vi ungefär följande:

  • Civilekonom – Beroende på längden på utbildningen så motsvarar en svensk ekonomutbildning antingen en Bachelor eller Master’s Degree. Utbildningens inriktning läggs efter typen av examen. Till exempel så motsvarar en civilekonomexamen i nationalekonomi (på magisternivå) en Master’s degree in Economics, medan en företagsekonomiexamen på kandidatnivå och med fokus på redovisning skulle motsvara en Bachelor’s degree in Accounting.
  • Civilingenjör – Dessa utbildningar motsvarar en Master’s degree i olika ämnen som till exempel Civil Engineering (väg och vatten), Engineering Physics (teknisk fysik) eller Computer Science (data).

Vidare kan betygsskalan för universitetskurser vara värd att förklara då den skiljer sig åt mellan olika universitet. Alla universitet delar givetvis ut ”underkänt” som betyg, men vad som skiljer sig åt är betygsskalan motsvarande godkänt, väl godkänt, mycket väl godkänt. En majoritet av australiska universitet använder betygskalan Fail, Pass, Credit (or Merit), Distinction, High Distinction. Fail motsvarar underkänt och High Distinction toppbetyg.

Olika sorters skolor (grundskolan)

Varje delstat eller territorium har sin egen utbildningsbudget och skolsystem. Då en del läsare kanske undrar över vilken skola de ska välja att sätta sina barn i tänker jag kort förklara hur systemet med grundskolor och gymnasium fungerar. I nästa avsnitt går jag djupare in på systemet med universitet, högskolor och yrkesutbildningar.

Jag kan inte säga vilka skolor som är bäst, men rankningstabellerna på sajten Better Education (bettereducation.com.au) är en bra start för dig som letar skola för dina barn. Du som flyttar till Sydney och NSW hittar hos NSW Department of Education (education.nsw.gov.au/public-schools/going-to-a-public-school) en sökmotor för alla statliga skolor i delstaten. För dig som istället letar statliga skolor i Melbourne och VIC är sajten Victorian Government Schools (study.vic.gov.au) en bra start. Och slutligen; för dig som letar privata skolor oavsett delstat kan sajten Private Schools Directory (privateschoolsdirectory.com.au) vara en bra plats att börja.

Stora Australienmanualen

Vår praktiska handbok: Stora Australienmanualen

* Så ansöker du om rätt sorts uppehållstillstånd (visum).
* Så här hittar du billiga flygbiljetter och vandrarhem.
* Så skaffar du bankkonto och skattenummer så du kan jobba.
www.australienmanualen.se.

Om en grundskoleelev planerar att flytta mellan Sverige och Australien kan det vara värt att välja en skola som undervisar enligt IB-programmet (International Baccalaureate) (ibo.org), som ges av flera skolor i Australien. IB-läroplanen är densamma över hela världen och gör det därför lätt att byta skolor halvvägs genom grundskolan om familjen bestämmer sig för att flytta tillbaka till Sverige. IB-programmet är i Sverige mest känt på gymnasienivå men har också läroplaner för tidigare årskurser.

Statliga grundskolor

Australiska barn börjar första klass när de är 5 eller 6 år gamla och majoriteten sätts i statliga skolor (public schools). Utbildningen är gratis för permanentboende, men många föräldrar betalar en frivillig avgift till sin lokala skola för att dryga ut budgeten (voluntary contribution fee). De flesta skolor är öppna för alla barn i det kringliggande området och kallas open public schools.

En del av dessa har klasser (selective classes) för särskilt begåvade elever där man ger eleverna möjlighet att läsa i en högre takt och fler ämnen än vad som ingår i den allmänna läroplanen. I New South Wales och i Victoria finns det en grupp statliga skolor (på gymnasienivå) som har valt att ha särskilda antagningskrav och som bara tar elever som gjort väldigt bra ifrån sig när de gick ut primary school. På dessa selective high schools börjar eleverna vanligtvis i årskurs 7 och antagningsprocessen är lik den för universitetet med uttagning baserat på hur bra eleven presterar på antagningsprov.

Notera att skolan är bara gratis för familjer som har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare. Om din familj är i landet på ett tidsbegränsat visum (som till exempel ett 457-arbetsvisum) så kostar barnens utbildning i vissa delstater.

I NSW är medelkostnaden för ett år i statlig grundskola eller gymnasium omkring $5 200 (2018-2019), och sedan 1 januari 2016 i ACT kan man ansöka om att slippa betala skolavgiften (fee waived), annars ligger motsvarande avgift mellan $11 000 och $16 500 i ACT. I VIC och QLD å andra sidan behöver du inte (så länge barnen följer kraven för fee exemption) betala terminsavgift om du är här på ett 457-visum. Om din familj är i landet på ett studentvisum (du som förälder studerar och har tagit med dig dina svenska barn på samma studentvisum) så måste du antagligen betala skolavgift för barnen även i Queensland och Victoria. För mer information om delstater och avgifter samt undantag se hemsidan Study in Australia (studyinaustralia.gov.au/english/australian-education/bringing-your-children).

Privata grundskolor

Av de privata grundskolorna är de flesta friskolor religiösa (den stora majoriteten katolska). De är kända för att vara relativt dyra med höga terminsavgifter (och som en följd finare lokaler och större resurser än de statliga skolorna). Terminsavgifterna varierar från skola till skola och delstat till delstat, men man får räkna med att per år betala från $5 000 upp till $40 000 om man är resident. Är man non-resident kan det kosta ännu mera.

Många friskolor återfinns högt upp i rankningstabellerna över de skolor vars elever presterade bäst på de centralprov som skrivs av alla sistaårs-elever på gymnasienivå. Sen kan man spekulera huruvida den största fördelen med privata skolor är socialt nätverk och kontakter då den akademiska prestationen inte verkar vara avgörande för framtida arbete.

Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

* Vad bör du inte missa om du har 24 timmar i Sydney?
* Var kan man mata vilda delfiner och snorkla med både valhaj och sköldpaddor?
* På vilken ö kan du ta en selfie med en leende quokka?
www.australienmanualen.se.

Olika sorters skolor (efter gymnasiet)

Vi går vidare genom djungeln av olika sorters utbildningsalternativ. Det är inte helt lätt att förstå vilka olika skolor det finns i Australien.

University: Ett university är precis som svenska universitet ett lärosäte som tilldelats universitetsstatus av Australiens motsvarighet till högskoleverket. Universitet utnämns och granskas på statlig (federal) nivå. De har rätt att utfärda examina och bedriver egen forskning inom olika ämnen. De flesta universitet ägs av delstaterna de är baserade i.

School / College / Institute: På delstatsnivå finns ett flertal lärosäten som getts tillstånd att utfärda sina egna kandidat-, magister- eller doktorsexamina. De är alltså inte universitet men kan ändå utfärda en Bachelor eller Master’s degree. En del av dem utfärdar examina i samarbete med ett närliggande universitet och kallar sig vanligtvis School, College eller Institute. Flera av dessa är privata skolor som drivs som företag.

Ordet college dyker upp i lite olika sammanhang. Ordet college kan exempelvis avse följande.

  • En universitetsfakultet. Exempelvis Queensland College of Art som är en del av Griffith University.
  • Ett eget lärosäte eller skola som inte har universitetsstatus men av en delstats myndigheter getts rätt att utfärda vissa higher education-examina. Exempelvis fackskolan Billy Blue College of Design i Sydney.
  • En skola som inte har rätt att utfärda higher education-examina men som har rätt att anordna VET-utbildningar samt att utfärda relaterade diplom och intyg. Exempelvis Martin College i Brisbane, Gold Coast och Sydney. Många TAFE-institut (som anordnar yrkesutbildningar) kallas också colleges.

TAFE: TAFE-institut (Technical and Further Education) är delstatliga lärosäten och kallas antingen college eller institute. De anordnar primärt utbildningar och kurser på VET-nivå (Vocational Education and Training). Precis som de flesta universitet så ägs och drivs TAFE-institutionerna av de olika delstaternas och territoriernas myndigheter.

Registered Training Organisations: På delstatsnivå finns också ett stort antal privata skolor och utbildningsföretag som anordnar VET-utbildningar på Certificate I-IV och Diploma-nivå. För att ett företag eller en skola ska få hålla VET-kurser som är ackrediterade och få arrangera utbildningar som leder till någon form av officiellt erkänt diplom på VET-nivå krävs det att skolan/företaget är registrerat som en Registered Training Organisation (RTO). Alla RTO:s är registrerade i en nationell databas som kallas The National Training Information Service (NTIS). Detta är en sorts kvalitetsstämpel att organisationen uppfyller nationella minimikrav på hur yrkesutbildningar ska anordnas.

CRICOS: Alla skolor som anordnar statligt godkända utbildningar som riktas till utländska studenter registreras i en federal databas som kallas CRICOS (Commonwealth Register of Institutions for Overseas Students). Den är fritt sökbar för dig som vill ha mer information om en viss organisation eller företag. Detta kallas att vara CRICOS-registrerad och de utbildningsorganisationer som inte är registrerade får inte anorda kurser för utländska studenter.

Det finns omkring 5 000 registrerade träningsorganisationer (RTO:s) och majoriteten av dessa är privata skolor och företag. Trots att det finns långt fler privata än statliga träningsinstitut så har tidigare års trender varit att flertalet studenter läser yrkesutbildningar och praktikprogram (VET) genom de statliga TAFE-instituten. En undersökning gjord av australiska Högskoleverket (Department of Education, Employment and Workplace Relations) 2004 förklarar detta med att det är på grund av prisskillnader (terminsavgifter) studenterna föredrar att läsa vid TAFE. Eftersom det är möjligt för svenskar att läsa TAFE-utbildningar så kan det vara värt att se om ett TAFE-alternativ kan vara billigare för dig som hittat en kurs på VET-nivå som du vill läsa.

En stilla varning

Det kan hända att du betalar en dyr kursavgift och sedan blir besviken på utbildningens kvalitet. Förhoppningsvis händer inte detta, men gör lite efterforskningar när du väljer vid vilken institution du ska studera. Förvissa dig om att skolan du väljer är seriös och om du känner dig osäker kan det vara värt att söka skolor via australiska högskoleverkets hemsida studyinaustralia.gov.au och leta online efter andra studenters utvärderingar av utbildningen du överväger att söka.

Terminer

Läsåret i Australien är det omvända mot Sverige och termin 1 (höstterminen) börjar i februari och går fram till slutet av juni. Termin 2 (vårterminen) börjar i juli och går fram till slutet av november. Exakta datum för terminsstart varierar mellan skolor och år.

CSN-berättigade studier i Australien

Om du inte kan finansiera dina studier med egna sparpengar så tänk på att det inte är alla utbildningar i Australien som är studiemedelsberättigade. Om du vill ta studielån för att finansiera dina studier bör du i samband med att du letar utbildningsplats förvissa dig om att CSN faktiskt beviljar lån och studiebidrag för just din favoritutbildning. Enligt CSNs hemsida kan du vanligtvis inte få studiemedel för ACE-kurser och utbildningar som bara ger ett Certificate I-IV (inklusive de flesta språkkurser). De flesta andra examina och diplom verkar CSN bevilja lån till, samt förstås Study Abroad-studier på universitetsnivå någon enstaka termin. För mer information, se CSN:s hemsida (csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/utlandsstudier-med-studiemedel/australien.html).

Hur du söker en utbildningsplats

Hur du blir antagen på en språkkurs

I Australien finns ett stort antal språkskolor som anordnar engelska-kurser och dessa skolor säljer platser på sina språkkurser antingen direkt till studenterna eller via samarbetspartners i exempelvis Sverige. Alla de svenska företag som du ser sälja språkresepaket har antingen egna språkskolor i Australien eller så säljer de vidare utbildningsplatser på lokala skolor (med ett visst påslag på priset). Ibland kan du till och med hitta flera svenska språkresearrangörer som säljer platser på samma skola.

Det är väldigt enkelt att ordna en plats på en språkkurs. Den allra lättaste vägen är att låta en svensk språkresearrangör ta hand om alla detaljer, men du kan även köpa din kursplats direkt från skolan i Australien. Processen är i korthet som följer:

  • Du letar upp ett språkkurspaket och skola som passar dig.
  • Du ansöker om en kursplats genom att fylla i och skicka in kursarrangörens eller skolans (om du söker direkt) ansökningsformulär.
  • Du är så gott som garanterad en kursplats (det är inte som att söka en universitetsplats, det här är mer som att köpa en tjänst av ett utbildningsföretag). Nästa steg är att skolan erbjuder dig en kursplats (genom att skicka dig eller din svenska språkkursarrangör ett letter of offer).
  • Du tackar ja till platsen genom att betala kursavgiften och i en del fall också fylla i ett acceptance form som skickas till skolan.

Om kursen är längre än 3 månader ansöker du förslagvis om ett studentvisum. Korta kurser kan du åka och läsa på ett vanligt turist- eller besöksvisum, men för längre kurser behöver du ett riktigt studentvisum. Värt att känna till också är som jag tidigare nämnt att du på ett Working Holiday-visum får studera i upp till fyra månader.

Här är några tips om du vill åka och läsa en kort språkkurs:

  • Hos ELICOS (elicos.com) hittar du en lista över ELICOS-skolor runt om i Australien.
  • De olika skolorna har sina egna kurspaket, men det är vanligast att de är någon variant av de 5 ELICOS-kurserna jag tidigare nämnt (vanliga skillnader kan vara olika längd och timmar per vecka på kurserna).
  • Glöm inte att jämföra priser och kurspaket mellan de olika svenska språkresearrangörerna så att du får det bästa erbjudandet.
  • Överväg att skaffa bostad själv (till exempel på vandrarhem) under tiden du är där. De olika arrangörerna erbjuder ofta extratjänster som transport från flygplatsen och boende hos värdfamilj, men detta kan du ofta lösa själv till betydligt billigare penning. Som exempel kan nämnas en språkresearrangör (inga namn nämnda) som erbjöd ”airport transfer” från Sydneys flygplats till skolan i Manly för $150. Om du tar en taxi själv från flygplatsen till Manly kostar detta runt $70 och om du åker med kollektivtrafik kan du ta dig till Manly för runt $30 – ett lätt sätt att spara över 500 kronor.

Så läser du en termin som en del av din svenska examen

Enligt Universitetskanslerämbetet & Statistiska Centralbyråns rapport – Internationell studentmobilitet i högskolan (scb.se/uf0209) reser omkring 1700 svenska studenter varje år till Australien. Det stora flertalet av dessa läser en eller två terminer som de sedan tillgodoräknar sig som en del av sin svenska examen. Dessa studenter kan delas in i de som deltar i ett utbytesprogram och de som anordnar sina studier i landet på egen hand, så kallade ”free movers”.

Bland de utresande studenterna är omkring 65% kvinnor. Free movers läser i högre utsträckning än utbytesstudenterna tre eller fler terminer utomlands (inte så överraskande eftersom en del av dessa är studenter som väljer att lägga hela sin utbildning utomlands).

Om du läser på ett svenskt universitet som har ett utbytessamarbete med ett Australiskt universitet (och har tillräckligt bra betyg för att klara dig i konkurrensen) kan du ansöka om att få läsa en eller två utbytesterminer i Australien. För att få tillgång till dessa utbildningsplatser och få hjälp med din ansökan pratar du med din studievägledare på universitetet.

Om du läser på ett svenskt universitet men inte kommer in på något utbytesprogram kan du själv fixa en utbildningsplats hos ett Australiskt universitet. Tyvärr får du då betala terminsavgiften själv (du kan ta extra CSN-lån för detta). I korthet är stegen för att göra detta som följer.

Leta först upp ett universitet i Australien som erbjuder internationella studenter att gäststudera i en eller två terminer (eller hur länge du nu vill läsa utomlands). Sök efter universitet som erbjuder non-award study programs (även kända som study abroad programs). För att hitta rätt bland Australiens 43 universitet är sajten Universities Australia (universitiesaustralia.edu.au) en bra startpunkt. De är den officiella samarbetsorganisationen för alla universitet och har en bra överblick över alla universitet.

Nedanstående universitet är de bäst rankade i Australien (2018) men andra universitet kan vara väldigt starka inom särskilda ämnen.

Du ansöker och blir (förhoppningsvis) erbjuden en utbildningsplats på det universitetet du är intresserad av. Detaljerna skiljer sig mellan utbildningarna så gå in på respektive universitets hemsida för internationella studenter så ser du hur just deras ansökningsprocess går till (och när sista ansökningsdagen är inför en viss termin). Parallellt med att du ansöker om en utbildningsplats så börjar du sedan prata med din studievägledare på ditt hemuniversitet i Sverige. Presentera vilka kurser du vill läsa i Australien och se till att få ett positivt förhandsbesked om att du kommer att få tillgodoräkna dig din utlandstermin som en del av din svenska utbildning. Du väljer givetvis sådana kurser som är CSN-berättigade och som du får tillgodoräkna dig i din utbildning hemma.

Hur du gör för att läsa en hel utbildning i Australien

Om du inte har något emot att lägga en förmögenhet på terminsavgifter så kan du läsa hela din utbildning i Australien (och få ut en australisk examen). Du gör detta på samma sätt som om du var ute efter en Study Abroad-plats för en utlandstermin, men söker istället in som internationell student till ett degree program på antingen ett universitet eller någon annan skola.

Om du vill läsa en grundutbildning på universitet är du ute efter en plats på ett undergraduate degree program. Om du redan har en kandidatexamen och vill läsa på magisternivå söker du givetvis efter ett postgraduate degree program.

Om universitetsprogrammen inte passar dig kan du istället läsa en yrkesutbildning på en yrkeshögskola, något college eller någon privat skola. Processen är väldigt lik antagningsprocessen till universitetsutbildningar (du ansöker direkt till skolan / universitetet och inte som i Sverige via en central antagning). Skolans eller universitets antagningsavdelning kommer att guida dig genom ansökningsprocessen.

En del skolor och universitet samarbetar med svenska rekryterare som kan hjälpa dig med din ansökan. Vad som händer när du går genom en rekryterare är att universitetet eller skolan senare betalar denne en provision för varje student som lockas att läsa vid skolan (detta betalas ur din terminsavgift). Rekryteringsfirmorna erbjuder ett smidigt sätt att ordna en utbildningsplats utomlands, men tyvärr så samarbetar de inte med alla skolor, vilket kan vara ett problem för dig med mer specifika utbildningskrav (ifall du vill läsa en särskild kursinriktning eller vid en viss skola).

De största företagen (rekryteringsfirmorna) som hjälper svenska studenter att söka till australiska högskolor och universitet är:

Om du ordnar din egen utbytesplats som free mover (alltså inte reser inom ett utbytesprogram) så är det sannolikt att du behöver skicka med följande dokument med din ansökan till skolan eller universitetet.

  • Ett eller flera ansökningsformulär (application forms, finns på skolans websajt).
  • Bevis på att du talar tillräckligt bra engelska. Antingen i form av ett testresultat (till exempel IELTS) eller kopia av ditt gymnasiebetyg i engelska. Antagningsavdelningen på respektive skola kommer att ge dig mer detaljerad information om vad du behöver visa upp. (Till exempel kräver Griffith University att svenska studenter kan visa upp åtminstone ett VG i engelska från gymnasiet.)
  • Vidimerade kopior av dina tidigare betyg (och eventuell examen), samt sammanställning av vad du studerat tidigare (för att styrka att du uppfyller förkunskapskrav). Det kan hända att dessa dokument måste översättas till engelska.
  • För till exempel designutbildningar kan du bli ombedd att skicka med en portfolio med exempel på tidigare arbete.
  • Vid ett senare skede i ansökningsprocessen kan det hända att du blir ombedd att bevisa att du kan betala kursavgifterna för utbildningen. Om utbildningen är CSN-berättigad kan du få ett intyg från CSN om att du kommer att få låna pengar för att betala skolan.

Oavsett vilken utbildning du sökt kommer du i slutet av antagningsprocessen få någon form av dokument (eller email från de skolor som inte längre skickar ut antagningar via posten) som bevisar att du blivit erbjuden en utbildningsplats på skolan (jag förutsätter givetvis att du faktiskt blir antagen till slut).

Detta dokument kallas lite olika saker, men man talar ofta om att du som internationell student får ett Letter of Offer, Offer of Place eller ett Confirmation of Enrolment (COE). Det kan hända att du får ett Conditional Offer om skolan ställer ett krav på dig innan de kan erbjuda dig en utbildningsplats. Detta kan till exempel hända om du söker in till en utbildning innan du har fått de slutbetyg som krävs för att skolan ska kunna anta dig.

När du väl har ditt Letter of Offer eller Confirmation of Enrolment i hamn kan du äntligen ansöka om ett studentvisum. Terminsavgiften betalas sedan vanligtvis i samband med att du registrerar dig på skolan vid början av terminen. Universitetets antagningsavdelning (eller din agent om du går via en svensk rekryteringsfirma) har information om hur betalningen går till på just din skola.

Terminsavgifter

Nedan är några prisexempel för att ge dig en idé om vad det kostar att läsa på universitet i Australien som utländsk student (gäller ej som exchange student, då betalas avgiften direkt via ditt hemuniversitet). Låt oss anta att du vill läsa en Study Abroad-termin på undergraduate-nivå vid något av Australiens större universitet;

  • Om du läser en heltidstermin på Griffith University (griffith.edu.au) på Gold Coast strax söder om Brisbane så kostar en termin för läsåret 2019 mellan $8 780- $11 130 (beroende på dina credit points, CP).
  • En heltidstermin på University of Queensland (UQ) (uq.edu.au) kostar runt $12 650 per termin för läsåret 2019.
  • För en heltidstermin på University of Sydney (sydney.edu.au) under läsåret 2017 låg priset runt $12 300 beroende på val av kurs, och så behövs $200-$300 för littteratur samt $50-$200 för övrigt material, utrustning, fältstudier mm beroende på kursinriktning.

Overseas Student Health Cover

Alla internationella studenter i Australien måste omfattas av en sjukförsäkring som kallas Overseas Student Health Cover (OSHC) och det är ett krav att alla studenter på ett eller annat sätt ordnar ett sådant försäkringsskydd (för att täcka vårdkostnader ifall något händer dig). Observera; Som tidigare nämnt ingår studentförsäkring INTE längre när du får studielån från CSN, men CSN kan i vissa fall bevilja extra lån för denna utgift. Tänk dessutom på att OSHC inte är en reseförsäkring. För mer information, se sajten Private Health (privatehealth.gov.au/healthinsurance/overseas/oshc.htm). Om du åker till Australien som utbytesstudent från en svensk högskola så bör du undersöka ifall du täcks av kammarkollegiets försäkring Student UT (kammarkollegiet.se/vara-tjanster/forsakring-och-riskhantering/hitta-forsakringsprodukt/personforsakringar/studier/utresande-utbytesstudenter) i vilket fall du inte behöver ordna en egen OSHC-försäkring på plats.

Att jobba på studentvisum

Studentvisum ger dig och din medföljande partner rätt att arbeta under studietiden (men du får inte börja jobba innan du börjat din kurs). Syftet med detta är att göra det möjligt för studenter att försörja sig genom att arbeta deltid. Du får arbeta högst 40 timmar per tvåveckorsperiod under terminstid (undantaget eventuell praktik som är en del av din utbildning). För mer information om din rätt att arbeta och eventuella begränsningar som gäller för studentvisum, besök migrationsverkets sajt Home Affairs (archive.homeaffairs.gov.au/trav/stud/more/work-conditions-for-student-visa-holders).

Att ordna visum för att plugga i Australien

Visum som du kan använda för att studera

Det finns olika sorters studentvisum för olika sorters studier, men oavsett vad och hur du väljer att plugga utomlands så måste du ha ett visum som låter dig bo och studera i Australien (och i de flesta fall också jobba deltid för att försörja dig). För att hitta vilket visum som är rätt för just dig börjar du med att besöka Department of Home Affairs och deras online-verktyg för att hjälpa dig hitta rätt studentvisum (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-finder/study). I skrivande stund (mars 2019) ansöker de flesta svenska utlandsstudenter antingen om ett visum av typ 500 ”Student Visa” (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/student-500) eller typ 407 ”Training Visa” (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/training-407) för att få studera i Australien. Om du bara är besöker Australien för att läsa en kortare kurs så kan du också använda dig av ett besöksvisum av typen eVisitor (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/evisitor-651) eller ett Working Holiday-visum (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/work-holiday-417). Det första låter dig plugga i upp till 3 månader åt gången, och det andra upp till 4 månader.

Läs under avdelningen ”Processing Times” på respektive visum-sida för att se hur lång den genomsnittliga väntetiden är för varje visum. När ditt visum blir beviljat så får du också reda på hur långt före terminsstart du är välkommen in i landet (i de flesta fall jag känner till brukar ditt visum gälla några veckor före terminsstart så att du har tid att ordna boende med mera innan skolan börjar). Du bör ansöka om ditt studentvisum så snart som möjligt efter att du blivit beviljad en utbildningsplats.

Efter att du avslutat dina studier

När din kurs eller utbildning avslutats har du vanligtvis några veckor på dig att lämna landet (se giltighetsperioden för just ditt visum för att se hur länge du får stanna). Om du vill fortsätta plugga så kan du ofta ansöka om en ny utbildningsplats och visum utan att behöva lämna Australien. Om du tagit examen och nu vill stanna för att förhoppningsvis hitta ett jobb och bli bofast så bör du undersöka möjligheten att få ett visum av typ 485 ”Temporary Graduate Visa” (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/temporary-graduate-485). Detta visum låter nyutexaminerade studenter stanna kvar efter examen och pröva lyckan på den australiska arbetsmarknaden, och har för många svenskar varit den perfekta bryggan från studier till permanent uppehållstillstånd i Australien.

Om du istället för att jobba efter studierna vill stanna kvar i landet ett tag och resa runt som turist så bör du antingen ansöka om en förlängning av ditt visum, eller ett nytt besöksvisum som tar vid efter studiernas slut. Oavsett vilket bör du kontakta det australiska migrationsverket och be dem om hjälp så att du har rätt visum även när du slutat att studera.

Att bo i Australien men plugga på distans i Sverige

Avslutningsvis bör jag nämna möjligheten att åka till Australien, men sedan bara plugga på distans i Sverige. För detta behöver du inget studentvisum (eftersom du inte läser vid någon australisk skola). Andra svenska studenter som valt att plugga och resa på detta sätt har använt sig av exempelvis Working Holiday-visum (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/work-holiday-417) för att åka in i landet. Med ett sådant visum kan de jobba eller semestra på dagarna, och sedan på kvällarna läsa online-kurserna som deras svenska skola erbjuder.

Läs mer i serien Inför resan.<< Skatt och pension i AustralienBil och hyrbil i Australien >>
Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

På fler än 650 sidor hittar du i vår reseguide gott om inspiration för din egen resa, oavsett om du tänker dig några veckors semester eller vill tillbringa en längre tid utomlands.
www.australienmanualen.se.