Sjukvård, bank, telefoni & media

Hur ser vardag i Australien ut? I den här artikeln går vi genom det viktigaste sakerna att känna till när du sätter upp ett hem och ett nytt liv i Australien. Vi går igenom hur sjukvårdssystemet fungerar, hur du ordnar bankkonto i Australien, samt pratar kort om både telefoni och var du kan läsa mer om nyheter och väder.

Sjukvårdssystemet

Australien och Sverige har ömsesidiga avtal som garanterar att svenska medborgare på resa i Australien får gratis akutsjukvård på samma villkor som australiska medborgare. Detta gäller endast vård som är absolut nödvändig (så kallad medically necessary treatment) och du kan inte vänta dig att få en gratis operation om den kan vänta tills du kommer hem till Sverige igen.

Detta samarbetsavtal kallas för Reciprocal Health Care Agreement (RHCA) (humanservices.gov.au/individuals/services/medicare/reciprocal-health-care-agreements/visitors-australia/medical-care-visitors-australia/visiting-from-sweden). Du behöver inte ha med dig ett europeiskt patientkort för att få vård, utan det räcker med att du visar upp ditt pass på sjukhuset, förklarar att du är från Sverige och att du vill be om vård ”under the reciprocal health agreement between Sweden and Australia”.

Avtalet gäller även om du är student och inte bara turist, men tänk på att ambulanstransport inte ingår i försäkringen. Det innebär att om du har otur kan du bli skyldig att betala för en dyr ambulansutryckning (flera tusen kronor), så komplettera med en ordentlig reseförsäkring som täcker sådana saker. Notera också att du inte har rätt till vård på privata sjukhus, utan endast statliga så kallade public hospitals.

Sjukförsäkringssystemet i Australien är uppdelat i två delar. Den statliga delen som ger grundläggande gratis vård till alla australier heter Medicare (humanservices.gov.au/individuals/medicare). Medicare subventionerar också kostnaden för många icke-akuta behandlingar (till exempel farmaceutiska preparat, olika allmänläkare och specialister). Vid sidan av det statliga systemet finns det många privata sjukhus och läkare som mot betalning erbjuder lyxigare vårdalternativ. Om du till exempel behöver en icke-akut operation så kan du snabbare få vård på ett privat sjukhus. Vill du ligga i eget rum när du kommer till sjukhuset? Välj i så fall ett privat sjukhus.

Om du ska stanna i Australien en längre tid bör du ganska snart efter ankomst gå och ansöka om ett eget Medicare-kort (humanservices.gov.au/individuals/services/medicare/medicare-card/enrol). Då blir eventuella sjukhusbesök för dig och din familj mycket smidigare. Du bör också överväga att köpa en privat sjukförsäkringar som ger ytterligare fördelar utöver vad det statliga systemet erbjuder. Hos iSelect (iselect.com.au) hittar du en lista över flera olika försäkringsbolag som erbjuder sjukförsäkringar.

Vanliga frågor kring sjukvård i Australien

  • Fråga: Kan jag ta med mig medicin från Sverige, till exempel preventivmedel eller anti-depressiva tabletter?
  • Svar: I de flesta fall, ja. Ordna ett intyg och recept skrivet på engelska från din läkare (trots att ditt namn står på förpackningarna).Glöm inte att deklarera när du kommer till gränskontrollen att du har med dig medicin för eget bruk. Om du ska vara i Australien en längre tid bör du överväga att skaffa ett Medicare-card, och sedan gå till en lokal läkare, visa upp ditt intyg från din svenska läkare och sedan be att få ett nytt recept lokalt.
  • Fråga: Jag behöver göra ett läkarbesök i Australien, antingen för att göra en undersökning eller för att få någon form av regelbunden behandling (till exempel för diabetiker, dig med justering av recept för depression, eller för korrigering av preventivmedel). Hur går jag tillväga? Är allt gratis som i Sverige?
  • Svar: Ordna ett Medicare-card. Gå till en lokal vårdmottagning – GP (General Practitioner) och be att få träffa en allmänläkare där. De kan skriva ut recept, ge dig olika former av behandling, och vid behov kan de ge dig en remiss för att träffa en specialist. Ett läkarbesök kostar vanligtvis en mindre summa pengar, men hos en del mottagningar är allt gratis då de skickar vidare kostnaden direkt till Medicare (detta kallas Medicare Bulk Billing). Om din situation ser ut att bli riktigt dyr (till exempel kostanden för en operation på privat sjukhus), glöm inte att kontrollera vilka kostnader din sjukförsäkring täcker. Glöm inte att spara kvitton ifall du senare behöver be om pengar från antingen Medicare eller din sjukförsäkring.

Banker och Pengar

Banker

Det finns 4 stora och flera mindre banker i Australien. De fyra stora bankerna är nästan identiska vad gäller storlek, omsättning, antal kontor och erbjudanden, och utöver dessa finns många mindre banker som försöker konkurrera med de större. De fyra största att känna till:

Precis som i Sverige säljer bankerna olika sorters konton. Ett checking account eller transaction account är ett konto med låg ränta som du kan göra betalningar från. Nästan alla har ett sådant konto för att få lönen insatt på och betala räkningar. Ofta får du ett betalkort (debit card) kopplat till detta konto som du också kan använda för att göra uttag på bankomater, så kallade Automatic Teller Machines, som förkortas ATM. Ett savings account är ett sparkonto med högre ränta, men som du inte kan betala räkningar från.

Istället för det svenska plusgiro- och bankgirosystemet så har Australien ett betalningssystem som kallas BPay (bpay.com.au). Systemet är väldigt likt postgirobetalningar för räkningar i Sverige; du anger beloppet du vill betala, en biller code som identifierar mottagaren, samt ett referensnummer som identifierar dig och din räkning.

Saker att överväga när du väljer bank

  • Hur mycket kostar det att ha ett lönekonto hos banken? En bra bank ger dig givetvis ett gratis checking account (lönekonto).
  • Hur mycket kostar det per år att ha internetbank med betalningsmöjlighet (BPay)? En del banker tar betalt för internetbanken, hos andra är det gratis (eftersom de tjänar pengar på att du har dina lönepengar på deras konto).
  • Hur mycket kostar det att föra över pengar till Sverige? Det billigaste jag har hittat är omkring $20 per överföring.
  • Hur mycket kostar det att ta ut pengar i bankomat (ATM)? I vilka bankomater är det gratis att ta ut pengar från det här kontot? Om du till exempel har ett konto hos Westpac är det gratis att ta ut pengar i alla Westpac- och St George-automater eftersom de är med i samma koncern.
  • Vad är räntan på spar- respektive lönekonton hos banken? Räntan på sparkonton är relativt låg i skrivande stund (oktober 2018) och ligger som bäst strax över 3%. Men kolla om det gäller en låst standard-ränta eller en bonus-ränta. De högsta räntorna är oftast bonus-räntor eller gäller bara de första inledande månaderna, alternativt banken kräver att du varje månad sätter in till exempel $200 på kontot eller inte tar ut pengar under en viss period för att den högre räntan ska gälla. De flesta transaction accounts ger bara minimal ränta, men vissa erbjuder en relativt hög bonusränta.
  • Kan jag handla aktier / fonder genom banken?
  • Har banken en säker och smidig internetbank-lösning där jag kan se mitt kontosaldo och enkelt betala räkningar och föra över pengar?

Att öppna ett lokalt bankkonto i Australien

För de flesta svenskar som flyttar till Australien ser processen ut ungefär så här

  1. De första veckorna använder du ditt svenska kort överallt tills du har fixat en billigare lokal banklösning. Ta ut några hundra dollar i kontanter så du klarar dig.
  2. Första veckan så går du till banken (eller gör det online) och öppnar ett checking account (glöm inte ett uttags- och betalkort) hos en lokal bank. Du kommer att behöva ange en postadress när du öppnar ditt konto. Om du inte har någonstans att bo så går det ofta bra att ange en c/o-adress hos någon vän eller vandrarhemmet där du bor (men se till att de är ok med att ta emot din post innan du uppger deras adress).
  3. När kontot väl är uppsatt skriver du ned kontodetaljerna du får av banken.
    a. Ditt kontonummer för ditt checking account. (Förväxla inte detta med ditt kundnummer hos banken.)
    b. Bankens BSB-nummer. Detta står för Bank State Branch Number och är ett 6-siffrigt nummer som unikt (inom Australien) identifierar banken och bankkontoret där du har ditt konto. Din arbetsgivare behöver detta och ditt kontonummer för att kunna sätta in pengar på ditt konto. En banköverföring heter banktransfer.
    c. Be också om SWIFT-koden (även känd som BIC-kod eller SWIFT-BIC-kod) för ditt bankkontor. Detta är en kod bestående av 8 eller 11 siffror som unikt identifierar din bank och du behöver denna när du för över pengar från Sverige så att din svenska bank vet till vilken utländsk bank de ska skicka pengarna.
  4. För över pengar från din svenska bank till ditt nya bankkonto via din svenska internetbank. Processen är lite olika för olika svenska banker, men du behöver ditt kontonummer och din SWIFT-kod ovan. Om du får en fråga om vad för valuta du ska föra över så ange australiska dollar (valutakod AUD), eftersom det är valutan som används på destinationskontot.
  5. På samma sätt kan du föra över pengar till Sverige om du vet ditt kontonummer och din svenska banks SWIFT-kod. Om du får en fråga om vad för valuta du ska föra över pengarna i så använd SEK (valutakoden för svenska kronor), såvida du inte har ett konto med Euro som valuta i vilket fall du då ska använda valutakoden EUR.

Bankomater och betala med kort

De olika bankerna har sina egna bankomater och tar ibland betalt (omkring $2) för att låta konkurrerande australiska bankers kunder använda deras bankomat. Hör med din bank vad det kostar att ta ut pengar och vilka ATMs som är gratis att använda för just ditt bankkort. Du kan betala med Visa eller Mastercard / Maestro på de flesta ställen, oavsett om kortet är svenskt eller australiskt. En del kaféer tar bara emot kontanter, och andra företag accepterar inte kortbetalningar för små belopp (till exempel kafébesök under $10). Diners Club och American Express accepteras inte på lika många ställen eftersom det kostar mer för affären att ta betalt med dessa kort och en del butiker vill att du betalar en extra kortavgift om du ska betala med dessa ”dyrare” kort.

Det australiska systemet för kortbetalningar heter EFTPOS (Electronic Funds Transfer at Point of Sale). När en butik har en skylt som säger att de accepterar EFTPOS betyder detta att du kan betala med betal- eller kreditkort.

På senare år har det blivit mer vanligt med uttagskort som du laddar innan resan och sedan kan använda i alla ATMs, till exempel ett förbetalt Electron-kort. När kortet är laddat används det som ett vanligt kreditkort eller betalkort. Du kan ladda upp det efter behov under resans gång. Tappar du kortet så går det att spärra som vilket annat bankkort som helst och saldot kan överföras till ett nytt kort.

Många permanentboende väljer att skaffa australiska kreditkort genom någon lokal bank. Precis som i Sverige ger vissa kreditkort dig bonuspoäng när du handlar som du senare kan använda för att köpa exempelvis flygbiljetter. Andra kort kan exempelvis ge ägaren förmånliga garanti- och försäkringsvillkor på vissa köp.

100 ID-poäng (ID Points System)

Du behöver givetvis identifiera dig innan man sätter upp ett konto åt dig. Australien har inte personnummer eller nationella ID-kort utan för att identifiera någon så använder man en kombination av dokument. En identifikationsmetod som har blivit allt vanligare är det så kallade 100-poängs-testet (en.wikipedia.org/wiki/100_point_check). I korthet fungerar det så att du genom att visa upp olika sorters dokument samlar ihop minst 100 poäng för att styrka vem du är. Du får till exempel 70 poäng genom att visa upp ett pass, 25 poäng för ett kreditkort med ditt namn på och ytterligare 25 poäng för ett svenskt körkort.

Om du ansöker om att öppna ett bankkonto direkt efter du anlänt till Australien så räcker det med att du visar upp ditt pass för att styrka vem du är (tidsfristen varierar beroende på bank från 6 veckor till 3 månader). Du behöver alltså inte öppna ett bankkonto första veckan i Australien, men vänta inte för länge så du slipper onödigt pappersarbete.

Föra över pengar mellan Sverige och Australien

Via din banks internetbank kan du föra över pengar mellan Sverige och Australien, men läs bankens prislista innan du för över pengar. Det finns två kostnader som du bör undersöka innan du väljer hur du vill föra över pengar:

  • Överföringsavgift (Telegraph Transfer Fee). Din bank tar betalt för att de ska arrangera överföringen åt dig, det vill säga köpa valuta åt dig och för över den nya valutan till ditt konto i det andra landet. (Lite som courtage när du köper aktier.) De flesta avgifter verkar ligga runt $20 från Australien till Sverige, och runt 200 kronor från Sverige till Australien (priserna varierar mellan banker).
  • Växelkurs (Exchange Rate). Alla banker erbjuder inte lika bra växelkurs och det finns mycket pengar att spara genom att använda den bank som ger dig mest valuta för pengarna. Kursen ändrar sig också över tiden så om du lyckas föra över pengarna när kursen är så fördelaktig som möjligt så finns det ännu mer pengar att spara.

Växelkurs svensk krona / australisk dollar

Det har stormat ordentligt på finansmarknaderna de senaste åren. För den som är ekonomiintresserad är den australiska dollarn en intressant valuta att följa. Den australiska ekonomin är väldigt råvaruberoende och Australien bedriver en stor export av bland annat kol och järn till Kina och de andra snabbt växande ekonomierna runt om i Asien. När Kina vill köpa järnmalm måste de växla till sig dollar och tack vare att det rör sig om stora mängder pengar så får detta till följd att dollarkursen stärks. När många andra länder sänkte sina räntor så hade Australien fortfarande en relativt hög bankränta, vilket ledde till ytterligare efterfrågan på dollar; många växlade till sig dollar och satte dem på bankbok i Australien där de växte snabbare.

Flera av världens stora ekonomier brottas med finansiella problem, men den australiska ekonomin har lyckats undvika dessa (jämfört med den europeiska och amerikanska skuldkrisen) då dollarn är en relativt stabil valuta. Australiska dollarns värde nådde en peak runt åren kring 2012 men har sedan dess rört sig sakta nedåt och i skrivande stund (oktober 2018) har den hamnat på en kurs liknande tiden före år 2004. Växelkursen följer i stort sett valutakursen och värdet på den australiska dollar i jämförelse med den svenska kronan varierar därför.

Det allra lättaste sättet att se vad dagskursen är att använda den inbyggda valutakonverteraren i Google. Gör en sökning på ”100 AUD in SEK” (google.com/search?q=100+AUD+in+SEK) så får du se hur många svenska kronor $100 motsvarar.

Din bank i Sverige

Din svenska bank märker inte att du flyttar utomlands och om du inte säger upp dina konton så fortsätter du vara kund hos din bank i Sverige. Din svenska banks internetbank fungerar även i Australien. Räkningar och saldoutdrag fortsätter att skickas till din svenska adress.

Det är inget som tvingar dig att avsluta dina svenska konton när du flyttar, men det kan vara svårt att öppna ett nytt konto om du anmält till folkbokföringen att du har emigrerat. Därför kan det vara en god idé att sätta upp en bra banklösning hemma i Europa innan du emigrerar. De flesta svenska banker tar ut en kombination av avgifter när du använder deras bankkort i en utländsk uttagsautomat.

Dina kostnader för att använda ditt svenska kort i Australien består av tre komponenter som du bör vara medveten om när du väljer vilken svensk bank du köper ett uttagskort av:

  1. Årsavgiften för kortet. Även om du inte använder kortet tar de flesta banker betalt för att ge dig ett kort. Denna brukar ligga runt ett par hundra kronor.
  2. Uttagsavgift. Varje gång du gör ett uttag i en ATM i Australien dras denna avgift från ditt konto. Denna brukar ligga runt 30-40 kronor.
  3. Växelkurspåslag (även känt som valutapåslag). Banken gör ytterligare vinst genom att ge dig en något sämre växelkurs än bankens egen kurs. Denna brukar ligga mellan 1-2% på köpbeloppet.

De billigaste bankkorten för svenskar i Australien som jag hittat är följande.

  • Ica Banken Mastercard betalkort (icabanken.se/kort-och-konto/vara-kort/bankkort). Gratis för dig under 21 år, annars 25 kronor i månaden, 0 kronor i uttagsavgift och 0% påslag på växelkursen (men den lokala banken tar i vissa fall ut en avgift på 1,25% för uttag vid just deras automat).
  • Skandiabanken Visa betalkort (skandia.se/vardagstjanster/kort/bankkort). 20 kronor i månadsavgift, 0 kronor i uttagsavgift men 1,65% påslag på växelkursen (vilket kan bli kostsamt om du tar ut mycket pengar).

Notera att en del banker (till exempel Skandiabanken) automatiskt spärrar sina kort för köp och uttag utanför Norden. Innan du reser till Australien kan det därför vara en smart idé att se till att just ditt kort inte är låst när du landar. Flera bankkort har en “kontaktlös betalfunktion”, och i Australien ligger maxsumman för kontaktlös betalning, så kallad payWave eller PayPass, på $100 per uttag.

Vanliga frågor kring bank och pengar i Australien

  • Fråga: Hur för jag bäst över pengar mellan Australien och Sverige?
  • Svar: Om du har ett bankkonto i båda länderna så kan du göra en överföring direkt mellan kontona via din internetbank i respektive land. Du kan också använda en tjänst som Transferwise (transferwise.com) som påstår sig erbjuda bättre växelkurs än många banker. När du jämför alternativ, jämför både växelkursen och transferavgiften för att flytta pengarna. Låt dig inte luras av en bank eller ett växelkontor som erbjuder dig gratis överföring, men en dålig växelkurs. Glöm också inte att jämföra växelkursen med den på den valutamarknaden, till exempel via Google (Google-sökning för kostnaden av 100 AUD i SEK).
  • Fråga: Kan jag betala en räkning i Sverige från mitt konto i Australien?
  • Svar: Du kan inte göra en PG- eller BG-betalning direkt från Australien. Gör det i två steg: för först över pengar till ditt konto i Sverige, och betala därefter via din svenska internetbank.
  • Fråga: Kan jag få min lön i Australien insatt på mitt svenska konto?
  • Svar: De flesta arbetsgivare i Australien kommer att föredra att betala din lön till ett lokalt australiskt konto. Du bör skaffa ett lokalt konto så fort du flyttar till Australien.

Telekommunikation

Även om Australien gillar att slå sig för bröstet och kalla sig en IT-nation så låg de länge långt efter Sverige vad gäller infrastruktur för telekom. (Detta har givetvis mycket att göra med de stora avstånden och lilla befolkningen i landet.) På senare år har man börjat investera mer i sitt telenät. I oktober 2006 lanserade Telstra (den största teleoperatören) ett nytt höghastighetsnät kallat NextG för mobiltelefoner som gav större täckning än andra 2G och 3G nätverk i Australien. (En kul detalj är att svenska Ericsson sålde mycket av tekniken för detta). År 2010 var NextG det snabbaste mobila nätverket i världen vilket sedan uppdaterades till 4G. År 2015 lanserade de 4GX som med kompatibla enheter sägs kunna uppnå hastigheten 75Mbit/s. Den nuvarande regeringen gör just nu en stor satsning på att bygga ett fibernät som ska täcka hela landet och därmed drastiskt öka datahastigheterna inrikes – National Broadband Network (nbnco.com.au).

Alla teknologier som du är van vid från Sverige finns i Australien och precis som hemma är de flesta hushåll uppkopplade via telefonledningen (ADSL2), fiber, kabel-tv eller mobilt bredband. Mobilnätet använder samma standarder som Sveriges och din svenska telefon fungerar utan problem här också. WiFi finns tillgängligt gratis på många statligt ägda institutioner (som bibliotek), i affärscentrum, och hos privata företag som kaféer, vandrarhem, och restauranger.

Mobiltelefoni

Australiens mobiltelefonisystem använder samma standard som det svenska så du kan använda din svenska telefon i Australien (men du kommer att behöva en adapter för din batteriladdare). Se till att telefonen inte är operatörslåst utan att du kan köpa ett lokalt kontantkort. Alla operatörer erbjuder abonnemang (post-paid) och kontantkort (pre-paid).

De största operatörerna att känna till är (förutom dessa finns flera mindre ”virtuella” operatörer som säljer kapacitet hos något av de tre stora nätverken:

Telefonnummer

Alla telefonnummer i Australien består av ett 2-siffrigt riktnummer följt av ett 8-siffrigt lokalt telefonnummer, så att alla telefonnummer har 10 siffror.

Riktnummer

  • 00. Under 00 ligger numren för nödsamtal (000) och internationella samtal (0011).
  • 02 Central East Region (New South Wales, Australian Capital Territory)
  • 03 South East Region (Victoria, Tasmania)
  • 04 mobiltelefoner (hela Australien). Om du köper ett kontantkort så kommer ditt telefonnummer börja på 04.
  • 07 North East Region (Queensland)
  • 08 Central and West Region (Western Australia, South Australia and Northern Territory)
  • 1 Olika inrikes nummer som inte är kopplade till något geografiskt område. Exempel är gratisnummer (180 xxxx och 1800 xxx xxx), nummer som kostar som lokalsamtal oavsett avstånd (13 xx xx och 1300 xxx xxx) och nummer för betaltjänster (190x xxx xxx).

Australiens landsnummer är 61 (Sveriges är 46). Om du ringer till Australien från Sverige så slopar du 0-an i riktnumret. För att ringa ut ur landet måste du slå ett utlandsprefix (känt som international call prefix eller international access code) som i Australien är 0011. (I Sverige är detta prefixet för internationella samtal å andra sidan 00 [alla länder inom EU]). På din mobiltelefon kan du i alla länder knappa in ett + före landskoden så tar mobilnätet själv hand om att lägga in rätt utlandsprefix.

Numret för nödsamtal för brandkår, polis och ambulans är 000 (känt som 000 Emergency eller triple-zero) (triplezero.gov.au). På mobiltelefoner fungerar också 112 (tack vare att detta nödnummer är inprogrammerat i alla GSM-system oavsett land).

Vanliga frågor kring telefoni i Australien

  • Fråga:  Var köper jag lättast ett SIM-kort för min mobiltelefon?
  • Svar: Du kan köpa SIM-kort i butikerna på flygplatsen efter att du landat i Australien. Allt fungerar precis som i Sverige.
  • Fråga:  Kan jag använda min svenska telefon med mitt svenska abonnemang i Australien?
  • Svar: Ja, men akta dig för dyra roaming-avgifter. Om du stannar en längre tid bör du överväga att ta med dig en telefon som inte är operatörslåst och sedan skaffa ett lokalt SIM-kort istället.
  • Fråga:  Kan jag använda min svenska dator i Australien?
  • Svar: Ja, men du kommer att behöva en adapter när du sätter in laddaren i eluttaget. Förutom att elkontakterna ser annorlunda ut i Australien än i Sverige så är det inga skillnader och dina svenska prylar kommer att fungera utan problem.

Nyheter och väder

Australiens motsvarighet till Sveriges Radio och SVT (Sveriges Television) är statliga Australian Broadcasting Corporation (ABC) (abc.net.au) och Special Broadcasting Service (SBS) (sbs.com.au) som tillsammans är ansvariga för de statliga radio- och tv-kanalerna. ABC producerar mer allmänna program, medan SBS särskilt fokuserar på det internationella och multikulturella (SBS sänder till exempel svenska filmer då och då).

De största kommersiella digitala Tv-kanalerna är Channel Seven (7plus.com.au), Channel Nine (9now.com.au) och Channel Ten (tenplay.com.au). På exempelvis sajten Freeview (freeview.com.au/tv-guide) kan du se vilka kanaler och program som är tillgängliga just där du bor.

Det största kabeltv-företaget heter Foxtel (foxtel.com.au), och de största online-tjänsterna med strömmande filmer och tv-serier är Netflix (netflix.com), Stan (stan.com.au), och Foxtel Now (foxtel.com.au/now).

Nästan alla stora tidningar ägs av en av de två koncernerna News Corp eller Fairfax Media. Den enda rikstäckande morgontidningen är The Australian (theaustralian.com.au), och den konkurrerar med flera regionala tidningar som till exempel The Sydney Morning Herald (Sydney) (smh.com.au), The Herald Sun (Melbourne) (heraldsun.com.au), Daily Telegraph (Sydney) (dailytelegraph.com.au), The Age (Melbourne) (theage.com.au), The Courier Mail (Brisbane) (couriermail.com.au), The West Australian (Perth) (thewest.com.au) och The Advertiser (Adelaide) (adelaidenow.com.au).

Du kommer ganska snart att märka att det inte är helt lätt att hålla sig à jour med vad som händer utanför Australien och de lokala nyheterna är väldigt fokuserade på det lokala och sport. Några bra sajter och tidningar för att läsa mer internationella nyheter är brittiska The Guardian (theguardian.com/au), BBC (bbc.com/news/world/australia) och The Economist (economist.com).

De största radiostationerna är ABC:s olika stationer samt en rad olika kommersiella stationer som sänder rock och topplistemusik. Värt att nämna är ABC:s ungdomsstation Triple J (abc.net.au/triplej) som spelar mer alternativ musik. Väldigt trevlig lyssning på en roadtrip längs kusten.

Motsvarigheten till SMHI heter Bureau of Meteorology (bom.gov.au) och har väderprognoser för hela landet på sin webbsajt.