Det finns tyvärr många sätt att förolyckas i Australien, men ormbett, krokodiler, hajar och farliga spindlar är inte i närheten så farliga som trafiken och stränderna är. I den här artikeln vill jag berätta lite om vad som är mer värt att oroa sig över än farliga djur…
År 2002 gjorde Australian Bureau of Statistics en undersökning över dödsorsakerna för de 360 utländska besökare som dog under sin resa till Australien det året. (Totalt besökte drygt 5 miljoner utlänningar landet 2002.) Det är över 10 år sedan, men insikterna är ändå intressanta tycker jag.
Medianåldern för de omkomna var omkring 60 år (vilket speglar att de flesta dör av åldersrelaterade sjukdomar) och 41% av dödsfallen orsakades av hjärtattacker och stroke, samt omkring 15% av cancersjukdomar. Hela cirka 71% av dödsfallen för turister i Australien hade alltså olika sorters naturliga orsaker.
Bland de dödsfall med ”onaturliga” orsaker (29% av alla döda utländska besökare) var de vanligaste orsakerna trafikolyckor (omkring hälften av alla onaturliga dödsfall), drunkning (omkring en fjärdedel) och självmord (en handfull per år). Av alla utländska besökare som dör i Australien dör hela 29% av olika sorters olyckor, medan motsvarande siffra för australier bara är 6%. Per capita är det alltså större risk att du som utlänning stryker med i trafiken eller på stranden än det är för en australier.
Jag tror att det finns två förklaringar till detta. I trafiken så är utlänningar ovana vid vänstertrafik och tittar åt fel håll vid övergångsstället eller krockar när de kör med bilen på fel sida av vägen.
Många svenskar tror att de kan simma efter sommarbad i lugna europeiska vatten, men drunknar nästan när de upptäcker att 3-metersvågor och starka strömmar på Bondi Beach är något helt annat än att ta simborgarmärket i en inomhuspool hemma i Motala.
Strandvett
Underskatta inte hur farligt det är att hoppa i och simma på en australisk strand med starka strömmar och höga vågor, se till att det finns livräddare som kan se dig och att du känner till dina begränsningar. Vi svenskar får itutat oss från barnsben att vi är duktiga simmare – alla barn får ta simborgarmärket (simma 200 meter i en pool) och vi badar ofta i havet eller någon insjö på somrarna. Tyvärr är den genomsnittliga svenska simträningen inte i närheten av att vara tillräcklig för australiska stränder och det är många vältränade 25-åriga svenskar som varit nära att drunkna i de starka strömmar och vågor som finns på de flesta stränder här. Underskatta inte hur svårt det är att simma i höga vågor och starka strömmar.
Rip currents
Du kan nästan vara säker på att du kommer att dras med en rip current någon gång om du badar mycket. Hur du hanterar situationen kommer att avgöra om du blir en av de turister som drunknar eller en av de som tar sig tillbaka till stranden på egen hand. Omkring 90% av alla livräddarutryckningar och omkring 40% av alla drunkningar är på grund av badare som svepts med av rip currents.
En rip är en stark ström som löper ut från stranden (så stark och snabb att du inte kan simma emot den) och att tas av en rip kan kännas som att svepas med av en flod ut från stranden. Strömmen bär med dig längs och från stranden men drar aldrig ner dig under ytan. Den flyttar dig bara sidledes och är alltså ofarlig så länge som du har energi nog att hålla dig lugn och flytande.
Om du åker med en rip så ska du inte försöka kämpa emot den. Istället ska du ta det lugnt, acceptera att du har svepts med och börja simma vinkelrätt mot strömmen längs stranden. Det brukar räcka att simma 20 meter åt sidan för att ta dig ur strömmen och sluta åka utåt. När du är fri så kan du sedan börja simma in mot stranden igen (men har du otur så har du en 50-100 meters simtur framför dig innan du är tillbaka). Ta det lugnt och få inte panik så går det bra. Ripcurrents.com.au (beachsafe.org.au/surf-safety/ripcurrents) är en sajt från livräddarförbundet för att lära strandbesökare mer om riskerna med dessa strömmar och hur du säkert hanterar dem.
Livräddare
På de flesta stränder finns livräddare i gula och röda tröjor som vaktar stranden. De tittar efter strömmar och sätter upp två röd-gula flaggor där det inte finns några rips och det är säkert att bada. Se till att alltid bada ”between the flags” där vakterna kan se dig om du får problem.
Dumping waves
På stränder där vattnet inte är långgrunt så bryter vågorna hastigt nära stranden. De är ofta höga och inbjudande men kan vara farliga för turister. När vågorna bryter kan det ibland bli väldigt grunt precis framför vågtoppen och turister som försöker flyta på vågen (bodysurfing) kastas med huvudet före genom det grunda vattnet och in i sandbottnen under. Om du har sett tv-serien Bondi Rescue om livräddarna på Bondi Beach så minns du kanske avsnittet där en brasiliansk ung man, Leandro, blev förlamad från nacken nedåt när han kastades av en våg med huvudet före rakt in i en sandbank (se det själv på Youtube: ”Bondi Rescue Series 6, Leandro’s Spinal Injury” (youtube.com/watch?v=rusRafvqYKQ&feature=youtu.be)).
Sajten BeachSafe (beachsafe.org.au/surf-safety) drivs av livräddarförbundet och har många bra tips på saker att göra och inte göra på stranden. Den är väl värd ett besök, även för dig som anser dig vara en rutinerad resenär och simmare.
Brottslighet
Precis som andra länder har Australien en vardagsbrottslighet och det är värt att vara på sin vakt även här för att inte falla offer för den. Att lämna sin väska obevakad på vandrarhem med andra backpackers eller på en strand är kanske inte så smart. Att dricka sig berusad och hamna i slagsmål är kanske heller inte helt genomtänkt.
De unga svenskar som jag känner till och som har hamnat i klammeri med rättvisan skulle alla ha undvikit problem om de tagit sig en funderare och frågat sig om det de var på väg att göra skulle ha varit en bra idé även hemma i Sverige. Sverige och Australien straffbelägger i stort sett samma handlingar, så om du köper något stulet, kör rattfull eller håller på med narkotika kan du vänta dig problem med polisen även här i Australien.
Farliga djur
Risken att du dör av orm-, spindel-, krokodil- eller hajbett är minimal. Såvida du inte medvetet ignorerar varningar (och till exempel badar i en flod där det finns krokodiler, eller tar upp en spindel eller orm i händerna) så är risken att du blir biten väldigt liten. Om du skulle bli biten av något giftigt djur så har alla sjukhus motgifter för alla spindel- och ormbett. Under de 10 åren från 1980 till 1990 dog 1 människa av spindelbett, 8 av krokodiler, 11 i hajattacker, 12 av övriga vattenlevande djur (brännmaneter t.ex), 18 av ormar och 20 av bistick. Under samma period dog nästan 33 000 personer i trafikolyckor och 19 personer av blixtnedslag. Om du inte är en person som är rädd för att dö av blixtnedslag i Sverige så behöver du inte oroa dig för att dö av farliga djur i Australien (men du ska givetvis inte vara dum och göra saker som att bada i floder där det finns krokodiler, sticka in handen i mörka gömslen och där leta efter ormar eller spindlar. (Källa: BBC:s artikel ”We Aussies love scaring tourists” (news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/magazine/4308034.stm).
Solen och hudcancer
Solen i Australien och i Nya Zealand är enormt stark bland annat på grund av det tunna ozonskiktet på det södra halvklotet. Som en följd av detta har hudcancer blivit något av en folksjukdom och varje dag behandlas över 1 000 personer för hudcancer (och varje år dör tyvärr över 1 800 australier av sjukdomen). Slarva inte med solen. Följ dessa 5 steg när du är ute i starkt solljus:
- Undvik direkt solljus och håll dig i skuggan så mycket som möjligt.
- Ha på dig kläder som skyddar huden mot direkt solljus, till exempel en långärmad blus eller skjorta.
- Ta på dig en hatt med brett brätte som skuggar ditt ansikte, din nacke och din hals.
- Ha på dig stora solglasögon som täcker hela ögonen, även på sidorna.
- Ta på dig vattenfast solfaktor (SPF30+) och bättra på lagret varannan timme om du är på stranden.
Solbränna ökar risken för att du ska drabbas av hudcancer, rynkor, fräknar och läderaktig hud senare i livet. Hudcancer drabbar även unga människor och behandlingen lämnar ofta fula ärr på huden. Undvik att skaffa en solbränna på resan; det är inte värt riskerna.
HIV-infektion
Om du är en ung homosexuell man och vill kramas lite på resan så bör du vara medveten om risken att smittas av HIV i Sydney. Enligt artikeln ”HIV infection rate rises to epidemic levels in gay community” (smh.com.au/national/hiv-infection-rate-rises-to-epidemic-levels-in-gay-community-20061126-gdowuk.html) i SMH är mellan 10 till 18 procent av homosexuella män i centrala Sydney smittade av HIV (mina homosexuella vänner säger att smittan är särskilt vanlig bland yngre män under 30 där många har oskyddat sex). Njut gärna av livet, men ha inte oskyddat sex med en okänd partner på din semesterresa.