Jobba i Australien

Stora Australienmanualen

Köp våra böcker Stora Australienmanualen och Res till Australien!

Två böcker. Över 900 sidor råd och inspiration för dig som vill resa till Australien.
www.australienmanualen.se.

Den australiska arbetsmarknaden kan vara väldigt tuff eller väldigt välkomnande. Hur lätt det är för dig att hitta ett jobb beror på den lokala konjunkturen, dina utbildningar och erfarenheter, vad för jobb du söker och i vilken bransch du vill jobba. Precis som i Sverige är det såklart lättare för dig att hitta ett välbetalt trevligt jobb om du har relevant utbildning och erfarenhet. Erfarenhet verkar vara viktigare än utbildning för arbetsgivare här nere och om du kan peka på att du gjort samma eller liknande uppgifter tidigare så är det mycket lättare att få jobb för dig.

Lönespridningen mellan olika yrkesroller är mycket större än i Sverige. Den nationella minimilönen ligger skatteåret 2018-19 runt $18-19 i timmen (fairwork.gov.au/pay/minimum-wages). Om du har särskilda färdigheter och relevant erfarenhet så kommer du att hitta jobb med mycket högre lön än du kan få i Sverige och är du välutbildad inom rätt område med några års erfarenhet kommer du bli positivt överraskad över lönen du blir erbjuden här.

I genomsnitt är arbetslösheten lägre i Australien än i Sverige. Den allmänna arbetslösheten ligger på omkring 5% mot nästan 6% i Sverige (augusti 2018). Ungdomsarbetslösheten för unga vuxna i åldrarna 15-24 är i Sverige enligt EkonomiFakta.se runt 17% och i Australien ”bara” omkring 11% (okt 2018).

Att hitta jobb

Jobbsajter i Australien

Det finns flera stora jobbsajter i Australien och många av jobben utannonseras via rekryteringsfirmor som arbetar på uppdrag av den riktiga arbetsgivaren. Rekryteringsfirman agerar grindvakt och tar kanske hand om den första intervjun och beslutar sedan om de tycker du är intressant nog att presenteras för deras uppdragsgivare.

  • Career One (careerone.com.au): Den lokala versionen av Monster.com (en stor amerikansk jobbsajt).
  • Jobs Jobs Jobs (jobsjobsjobs.com.au): En mindre jobbsajt, inte lika många annonser som Seek och MyCareer.
  • Job Search (jobsearch.com.au): Sökmotor som i sin tur söker flera andra jobbsajter.
  • Adzuna (adzuna.com.au): Sökmotor som sägs lista varje jobb från alla platser och websajter.
  • My Career (mycareer.com): Utöver en massa jobbannonser har MyCareer också en rad olika artiklar med tips för hur du skriver CV och karriärplanering. Du kan sätta upp bevakningar som skickar dig epost när ett jobb postas som möter dina kriterier.
  • Seek (seek.com.au): Den största jobb-sajten med tusentals jobb och massor av artiklar och verktyg för arbetssökande och dig som funderar på att byta karriär.
  • Jora (au.jora.com): En lokal version av den internationella sajten Jora.
  • Indeed (au.indeed.com): En lokal version av internationella sajten Indeed.

Bara för att du inte har en läkarexamen och 10 års erfarenhet i bagaget så finns det ändå många jobbmöjligheter för dig. Unga svenskar anses vara skötsamma, hederliga och är uppskattade som tillfälligt anställda. Om du inte är alltför kräsen så får du troligen inte svårt att hitta försörjning under din tid i Australien.

Förutom de största jobbsökarsajterna ovan finns det också flera mindre och några av dessa specialiserar sig på backpackers och resenärer:

Att förbereda jobbsökandet

Arbetslösheten är låg i Australien och i allmänhet är dina chanser att få jobb goda. Tyvärr kommer du dock att upptäcka att dina meriter från Sverige inte väger särskilt tungt (såvida du inte arbetat för ett företag som också finns här i Australien) och din fina utbildning från det svenska prestigeuniversitetet kommer inte att höja några ögonbryn.

Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

* Vad bör du inte missa om du har 24 timmar i Sydney?
* Var kan man mata vilda delfiner och snorkla med både valhaj och sköldpaddor?
* På vilken ö kan du ta en selfie med en leende quokka?
www.australienmanualen.se.

Istället kommer man att fråga dig om vad du har för specifik erfarenhet av liknande jobb och vara intresserad av att hitta en anställd som är produktiv redan från första dagen.
Det är svårt att söka jobb från Sverige (även inom yrken med brist på folk) och det underlättar väldigt att vara på plats så att du kan gå på intervjuer och ha ett lokalt australiskt telefonnummer. Men för att spara lite tid så kan du förbereda lite redan före resan:

  • Plan A: skriv ett 2-sidors allmänt CV (på din bästa engelska så klart) med inriktning på den bransch du vill jobba i (du skräddarsyr sedan detta för att passa varje ansökan).
  • Plan B: Som plan B kan du också förbereda ett CV och personligt brev för enklare jobb (som att jobba i butik eller i en bar) utifall det visar sig ta längre tid än du trodde att få ditt första jobb när du väl kommit fram.

För mer kvalificerade anställningar är det bra att ha några referenser förberedda (och som är villiga att intyga hur bra du är via epost och telefon). Allra bäst är det om du kan få rekommendationsbrev på engelska från ett par före detta arbetsgivare och kollegor. Ett bra rekommendationsbrev förklarar tydligt:

  • Kort om vad din förra arbetsgivare sysslar med (räkna inte med att den australier som läser brevet känner till några svenska företag).
  • Vad för roll och titel du hade på din tidigare arbetsplats och vad för uppgifter du var ansvarig för.
  • Vad dina chefer och kollegor tyckte om att arbeta med dig.
  • Hur din australiska rekryterare kan kontakta dina referenser (via epost och telefon) för att ställa frågor och eventuellt be om mer information om dig.

Har du inte så mycket arbetslivserfarenhet ska du ändå göra ditt bästa för att identifiera erfarenheter som kan vara relevanta för ditt jobbsökande. Har du sommarjobbat någonstans där man kan tänka sig att ge dig ett gott vitsord? Har du varit verksam i någon förening (kanske som ungdomsledare inom en sportklubb, eller i kyrkan)? Har du haft förtroendeuppdrag inom studentlivet? All erfarenhet av att jobba självständigt, ta ansvar och lösa problem i grupp kan presenteras som nyttig erfarenhet när du söker jobb!

En sista sak du kan göra när du fortfarande är i Sverige är att logga in på de olika jobb-sajterna och sätta upp epost-notifieringar så att du får mail när jobb du är intresserad av utannonseras. Låt sajternas automatiska filter sköta ditt jobbsökande åt dig! Läs också några av de många artiklar om jobbsökande, cv-skrivande och den australiska arbetsmarknaden som du hittar under artikelsektionen på My Career (mycareer.com.au).

En del backpackers jag talat med säger att det för dem var svårare än väntat att hitta jobb. Många australiska arbetsgivare antar att backpackers kommer att resa vidare om någon månad, och är därför tveksamma att anställa unga svenskar på working holiday. Det kan därför vara värt att i din ansökan understryka att du inte är som andra resande utan planerar att stanna en längre tid, och på så sätt lugna eventuella misstankar om att du kommer att säga upp dig efter bara några veckor.

Samma backpackers har också berättat för mig att det kan vara svårt att hitta jobb när det är många andra backpackers som konkurrerar om jobben. Till exempel är det särskilt många backpackers i Sydney i december och januari, så under den tiden kan det vara svårt att hitta jobb på caféer och i butiker i centrala staden (där många vandrarhem ligger). Om det går trögt med jobbsökandet kan det kanske vara värt att söka jobb i någon förort eller annan stadsdel.

Checklista innan du börjar på enklare jobb

På mer kvalificerade och seniora jobb så får du en detaljerad arbetsbeskrivning och ett anställningskontrakt med allt nedskrivet, men på många jobb för backpackers är detta inte fallet. Det är upp till dig att ta kontrollen och klargöra vad som gäller innan du börjar arbeta (men känn in situation och var inte allt för besvärlig – om du ställer för många kritiska frågor till din arbetsgivare löper du risk att stämplas som svår att ha att göra med).

Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

* Vad bör du inte missa om du har 24 timmar i Sydney?
* Var kan man mata vilda delfiner och snorkla med både valhaj och sköldpaddor?
* På vilken ö kan du ta en selfie med en leende quokka?
www.australienmanualen.se.

Klargör jobbvillkoren

  • Vilken är din titel? – Om du jobbar i glesbygden och vill använda det här jobbet för att kunna ansöka om ett andra working holiday-visum så är det viktigt att du är anställd inom ”rätt” yrkesroll.
  • Kan du få en rollbeskrivning och kontrakt? – Om din arbetsgivare ger dig en lista med dina ansvarsområden och ett anställningskontrakt så läser du igenom det noga, skriver under och sparar en kopia för dig själv.
  • Vilka är dina anställningsvillkor? – Är du casual eller kontraktanställd? Det här har en direkt påverkan på vad för lön du får. Om du måste jobba övertid, hur kommer ni att hantera en sådan situation?

Klargör vem din arbetsgivare är

  • Vilket företag jobbar du för? – På vissa arbetsplatser (till exempel på en bondgård) är det inte helt tydligt vem som anställer dig; bondgården, vandrarhemmet eller ett bemanningsföretag?
  • Se till att du vet din arbetsgivares företagsnamn, ABN (bolagsnummer), postadress och vem du kan kontakta om du har frågor om din lön och skatt. – All den här informationen är guld värd när du senare vill be att få tillbaka skatt eller om du upptäcker att något är fel med dina löneutbetalningar.

Klargör lönen

  • Vad kommer du få betalt per timme / dag / vecka / år som du arbetar? – Många försäljningsjobb betalar utifrån hur mycket du säljer. Om de inte också betalar en garanterad grundlön så löper du risk att jobba hela dagen och inte få något vidare betalt. Om du jobbar på bondgård under högsäsong kan du komma att jobba 12-timmarsdagar med att få in skörden så även om dagslönen är ok så blir timlönen inget vidare.
  • Kommer du få något mer i ersättning utöver din lön? – Om du jobbar på café eller restaurang kanske du får ett gratis mål mat efter arbetspasset? Om du jobbar på bondgård kanske du får rabatterat boende i anslutning till gården?
  • Provanställning? – Många arbetsgivare vill att du ska arbeta på prov för dem. Se till att ni redan på förhand ha klargjort huruvida du får betalt för prövotiden. Många barer och caféer låter dig provjobba i ett par dagar och betalar ibland inte för detta.

Frågor om skatt och pension

  • Kommer de att betala all din skatt åt dig? – Om du får betalt kontant i handen är risken stor att du jobbar svart och att de inte betalar någon skatt för dig. En del företag säger att de betalar skatt för dig, ger dig din ”lön” kontant och låter dig sedan själv upptäcka att de aldrig betalade in någon inkomstskatt och istället behöll dessa pengar själva.
  • Kommer de att ge dig en PAYG-rapport? – En PAYG Summary (Pay As You Go) är en rapport som i slutet av varje år (eller vid slutet av din anställning) sammanfattar hur mycket lön och skatt din arbetsgivare har betalat för dig. Du måste ha en sådan från varje jobb där du jobbat för att deklarera och kunna be om skatteåterbäring i slutet av året. För dig som är heltidsanställd år efter år så kommer din PAYG Summary tillsammans i slutet av juni varje år (eftersom skatteåret börjar den första juli).
  • Betalar de pension och till vilken fond isåfall? – Om du tjänar mer än $450 (före skatt) i månaden skall din arbetsgivare också betala in 9.25% av din lön i pension in i en pensionsfond. När du sedan lämnar Australien kan du be att få tillbaka en del av dessa pengar så det är viktigt att veta exakt var dina pensionspengar sätts in.

Frågor om arbetsplatsen

  • Hur är området där du ska arbeta? – Att jobba i butik på Bondi är en sak, men om du åker på ett lantbruksjobb i någon håla kan det vara värt att ta reda på hur det är att bo där. Vad gör de anställda på sin lediga tid? Hur mycket kostar det att bo där och hur tar du dig från hemmet till din arbetsplats? Finns det kollektivtrafik eller måste du ha egen bil? När du är ledig, hur tar du dig till puben, stranden eller butiker?
  • Vilka andra jobbar där? – Kommer du att arbeta så gott som ensam, eller kommer du att vara omgiven av 30 andra backpackers? Kommer du att ha likasinnade kollegor och arbetskompisar att dela dagarna med?

Varningar

Istället för en massa detaljerade varningar så vill jag påminna om det gamla vanliga talesättet: om något låter för bra för att vara sant så är det förmodligen inte så. Dra till exempel öronen åt dig när du blir erbjuden försäljningsjobb eller jobb på bondgård där de lovar att du garanterat kommer tjäna tusentals dollar om du bara jobbar hårt nog. Du vill inte bli jobba tiotimmarsdagar med att plocka frukt bara för att sedan upptäcka att du knappt tjänat ihop till hyran.

Dra också åt dig öronen om du måste betala för att få jobba. En del vandrarhem försöker få dig att betala boende flera veckor i förskott och lovar att du i gengäld kommer att få jobb (som sedan inte dyker upp).

Om du blir tillsagd att åka någonstans omedelbart för att inte gå miste om ett jobberbjudande, krävs på en förskottsbetalning för att få jobbet, eller om din arbetsgivare undviker att ge dig detaljer om vad jobbet innebär så bör du vara skeptisk. Det finns gott om jobb, så ge dig inte in i något som inte känns rätt eller där du känner dig tvingad och olustig.

Jobb för backpackers

Här är några vanliga jobb för unga resenärer med begränsad arbetserfarenhet.

Bartender, servitris och diskare

Om du bara har lite erfarenhet så är det lätt att hitta jobb på något café eller restaurang (särskilt under turistsäsongen då antalet gäster ökar). Om du kan bära tallrikar och ta beställningar på ett trevligt sätt, kan hantera en kassaapparat eller kan göra goda cappucinos så lär det inte vara så svårt att få ett jobb på restaurang eller hotell.

Gör ”studiebesök” på några caféer innan du söker jobb. Sätt dig som en vanlig gäst, men var uppmärksam på hur servitriserna tar upp beställningar, vad för frågor och vanliga fraser man använder och hur de arbetar. När du sedan blir ombedd att provjobba en dag så har du redan en bild i huvudet av vad jobbet går ut på. Det lättaste sättet att hitta dessa jobb är genom att gå omkring och presentera dig. Ha med ett personligt brev eller ett kort cv med dina kontaktdetaljer så att de kan kontakta dig efter stängningsdags (cafét har inte tid att hantera en arbetssökande under ”rusningstid”).

En del av dessa jobb annonseras också på de stora jobbannonssajterna – tilll exempel finns en lista över ”Hospitality & Tourism”-jobb i Sydney på Seek (seek.com.au/jobs-in-hospitality-tourism). Du kan också ha tur och hitta jobbannonser under jobs-sektionen av Gumtree (gumtree.com.au/jobs).

Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

På fler än 650 sidor hittar du i vår reseguide gott om inspiration för din egen resa, oavsett om du tänker dig några veckors semester eller vill tillbringa en längre tid utomlands.
www.australienmanualen.se.

För att kunna servera alkohol måste du ha ett RSA-certifikat. RSA står för Responsible Service of Alcohol och är ett ramverk med regler kring utskänkning av alkohol. Om du inte har ett sådant certifikat i bagaget så är det svårt att få restaurangjobb. På NSW-regeringens hemsida (liquorandgaming.nsw.gov.au/working-in-the-industry/training-to-work-in-the-industry/getting-trained/training-courses) hittar du en lista över företag som anordnar godkända RSA-kurser.

Jobb på vandrarhem (reception, städare, kökshjälp)

En del resenärer som bor på vandrarhem lyckas förhandla sig till fritt boende mot att de varje dag jobbar några timmar på vandrarhemmet (med att städa, måla om, göra underhåll eller jobbar i receptionen). Prata med cheferna på vandrarhemmet där du bor om det finns möjlighet att jobba extra mot rabatterat boende. De kommer att vara mer intresserade att låta dig jobba om du vet att du planerar att stanna på deras vandrarhem en längre tid.

Jobb på bondgårdar och farmer

Dessa jobb är väldigt säsongsbaserade beroende på skördetider och vilka grödor som skördas. Underskatta inte hur krävande dessa jobb är – du får inte ha problem med att jobba fysiskt och att bli smutsig! Många väljer att arbeta på bondgård i 3 månader för att få stanna ytterligare ett år på working holiday-visum. När skördetiden kommer så är farmarna desperata efter hjälp och du kommer lätt att kunna hitta jobb på någon bondgård. Skörde- och fruktplockningsarbete varierar mellan olika områden och olika säsonger. Det finns jättemånga olika saker att skörda och plocka (äpplen, vinbär, persikor, bananer, aprikoser, meloner, apelsiner) över hela landet.

Du kommer att träffa andra resenärer från hela världen och kommer att få se Australiens fantastiska landskap på nära håll. Att vara i god fysisk form och klara av långa dagar med hårt fysiskt arbete är ett måste. På många bondgårdar börjar fruktplockarna jobba runt 7 på morgonen för att undvika den värsta hettan mitt på dagen och du måste själv se till att du har solskydd, hatt, grova kläder och skor med dig.

Du kommer att upptäcka att det finns vandrarhem som inriktar sig på att förmedla jobb mellan farmare och backpackers och dessa ”working hostels” är en bra start för dig att hitta jobb i regionen. När jag själv jobbade som bananplockare utanför Cairns så bodde jag på ett sådant vandrarhem. Där är de boende mest inriktade på arbete och vila, mindre på fest och resor. En del farmer betalar timlön, medan de flesta betalar utifrån hur mycket du plockar (hur många hinkar du fyller, hur många lådor du packar och så vidare). En del bondgårdar ger dig boende och mat, men det varierar. Goda arbetare som vill stanna en längre tid är ovanliga så om du är duktig och pålitlig så kommer du att få mer omväxlande och utmanande uppgifter. Du får vanligtvis lön i slutet av varje vecka.

Regeringens jobbsökarsajt Harvest Trail (jobsearch.gov.au/harvest) har en stor lista med jobb på bondgårdar och information om vilka grödor som plockas var och när. På Harvest Trail kan du söka jobb i olika delar av landet samt hitta information om vilka frukter och skördar som är aktuella i en viss stad under en viss tid på året. Väldigt användbart för att planera din resa, särskilt deras guidebok ”The National Harvest Guide” (PDF) (jobsearch.gov.au/content/documents/harvest%20guide.pdf) med runt 120 sidor om att jobba som fruktplockare.

WWOOF – Willing Workers on Organic Farms (wwoof.com.au) är en stor organisation som ordnar jobb på bondgårdar där du får mat och uppehälle mot några timmars arbete varje dag.

Steg för steg, så här gör du för att hitta ett jobb på bondgård:

  1. Börja med att bestämma när på året och i vilken delstat du vill jobba.
  2. Gå in på Harvest Trail och använd sökfunktionen ”Town and Crops Map” (jobsearch.gov.au/harvest/towns-and-crops/map) för att hitta vad för grödor som skördas de aktuella månaderna och i vilka städer.
  3. Välj ut en stad från listan med områden och börja leta efter vandrarhem som förmedlar kontakt med bondgårdar i området. Googla efter saker som ”Working Hostel [område]”.
  4. Ring vandrarhemmen och fråga om jobbsituationen och om de har några lediga sängar. Om de säger att det finns gott om jobb så ordnar du transport och åker dit och börjar jobba.

Jobba som au-pair

Att jobba som au-pair är att jobba med barnpassning och hushållssysslor i en familj mot mat och husrum (och ofta fickpengar). Väldigt kul för de flesta, men ibland en besvikelse om det blir oenighet mellan dig och din värdfamilj så se till att du och din värdfamilj är överens i viktiga frågor innan du slår till. Aupair World (aupairworld.com/en) är en stor sajt för au pair-annonser runt om i världen, bland annat Australien. En annan au-pair-sajt är Aussie Au Pairs (aussieaupairs.com), med fokus på annonser från familjer i Australien.

Ett vanligt misstag är att du och din värdfamilj inte skriftligt på förhand har kommit överens om vad som ingår i dina arbetsuppgifter och hur mycket du förväntas jobba. Undvik missförstånd genom att dokumentera (i till exempel ett email) hur många timmar per vecka du ska jobba, under hur lång tid, dina arbetsuppgifter och vad för ersättning du kommer att få. Då har du och familjen en skriftlig beskrivning som ni kan gå tillbaka till om du senare upptäcker att du förväntas jobba mer än vad ni kom överens om, eller göra saker du inte vill åta dig. Då kan du också be om extra betalt eller extra ledighet om du måste jobba extra några gånger, men utan ett avtal är det väldigt svårt att argumentera för varför du förtjänar en extra dag ledigt.

Det finns många svenska au-pairer i Australien och på din lediga tid kommer du att hitta många vänner i samma situation att söka stöd hos och upptäcka staden ni bor i tillsammans med.

Frivilligarbete

Att jobba som oavlönad frivillig kallas volunteering och kan vara ett kul sätt att få nya erfarenheter (men givetvis inte något som gör dig till miljonär) samtidigt som du är med och gör en god gärning för någon ideell förening eller organisation. Jobbsökarsajten Seek (seek.com.au) har en hel sektion ämnad för voluntär-arbete med namnet Seek Volunteer (volunteer.com.au). Den ideella föreningen Volunteering Australia har en egen rekryteringssajt för volontärer med namnet Go Volunteer (govolunteer.com.au).

Bra att veta vid jobbsökande

Här är några olika termer som är värda att känna till när du söker jobb i Australien.

Industrial award

Ett award påminner om kollektivavtal i Sverige men är till skillnad från en överenskommelse mellan facket och arbetsgivaren istället ett bindande beslut från en statlig myndighet (antingen federala Fair Work Australia eller respektive delstats arbetsmarknadsmyndighet [industrial relations commission]) som reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Ett award dikterar saker som minimilön och semesterersättning för alla anställda i en viss bransch (industry) och inte bara på en viss arbetsplats.

Enterprise Bargaining Agreement (EBA)

När fack och arbetsgivare förhandlar om ett ramavtal för alla anställda kallas detta enterprise bargaining och avtalet man kommer överens om ett enterprise bargaining agreement (EBA) eller collective agreement. Till skillnad från awards som gäller i en hel bransch är kollektivavtal oftast begränsade till en viss arbetsplats.

Casual employee

Att vara anställd som casual kan liknas vid att vara timanställd i Sverige. Företag använder sig av casuals för att snabbt skaffa extra personal vid arbetstoppar. Många backpackers som jobbar på timbasis är anställda som casuals. En casual kan jobba regelbundna timmar eller skift på en arbetsplats, men får inte samma fördelar som fastanställda (heltids- eller deltidsanställda), till exempel betalda semesterdagar eller sjukdagar. Som kompensation för den otrygga anställningen och bristen på semestersparande får du som casual en något högre timlön än vanliga fastanställda.

Uppenbara nackdelar med att jobba som casual är:

  • Inga garanterade arbetstider (vilket gör det svårt att veta när du kommer att få jobba och hur mycket du kommer att tjäna).
  • Ingen eller väldigt kort uppsägningstid om din arbetsgivare vill säga upp dig samt svaga möjligheter att protestera mot din uppsägning.
  • Ingen betald semester eller betalda sjukdagar.

Permanent eller full-time employee

Att vara fastanställd eller tills-vidare-anställd kallas att vara en permanent employee. Att jobba heltid och deltid kallas att vara en full-time eller part-time employee. Heltid motsvarar 38 timmar i veckan men i många branscher är övertid vanligt och många jobbar omkring 40 till 50 timmar i veckan. Semesterlagen ger dig rätt till åtminstone 20 dagars betald ledighet och du tjänar in semesterdagar från första dagen du börjar jobba.

Som deltidsanställd har du rätt till semesterledighet och sjukledighet i proportion till hur mycket du arbetar; om du till exempel jobbar halvtid eller halva dagar (50%) har du rätt till 10 semesterdagar per år (50% av de heltidsanställdas 20 dagar).

Fler termer att känna till

Här är ytterligare några termer som du kan stöta på och som är värda att känna till.

  • Fixed-term employee – Fixed-term employement motsvarar en svensk kontraktsanställning och används ofta för tidsbegränsade projektanställningar.
  • Contractor – Någon som jobbar som contractor är inte anställd av företaget de jobbar för, utan är ofta ett fåmansföretag som skickar fakturor för sina tjänster. Många frilansare jobbar som contractors och har egna enmansföretag.
  • LAFHA – Living Away From Home Allowance är ett sorts traktamente som en del anställda får av sin arbetsgivare för att täcka ökade levnadskostnader till följd av att man arbetar på en annan ort än hemorten. Om du förhandlar om en fastanställning med hög lön kan du ha möjlighet att få in en LAFHA-klausul i ditt kontrakt – hör med din arbetsgivares personalavdelning. LAFHA kostar inget för din arbetsgivare, men låter dig sänka din inkomstskatt och är därför ett attraktivt sätt att höja din disponibla inkomst varje månad. Många svenskar har tjänat tusentals dollar på LAFHA när de jobbat i Australien.
  • Package eller Total Package – När du förhandlar lön (detta gäller endast fasta anställningar, backpackers får sällan sådana här frågor) kommer din arbetsgivare att fråga dig vad du har för löneanspråk. Om du bara säger till exempel $100000 kommer du att få motfrågan ”base or package?”, vilket betyder att din arbetsgivare vill veta om du begär detta i grundlön (exklusive pensionssparande) eller om detta är det totala lönepaket du vill ha (inklusive 9,5% pension och kanske andra ersättningar).
  • Base Salary – Den grundlön du får i ersättning av din arbetsgivare. Inkluderar inte dina pensionsinbetalningar (9,5% ovanpå).

Sjukdagar och semestersättning

Alla fastanställda i Australien får minst 4 veckors (20 dagars) betald semester (annual leave) varje år och precis som i Sverige så tjänas dessa in under året som du är anställd. Efter att ha jobbat i 6 månader på ett företag så kommer du ha tjänat in 2 veckors semester. Du börjar din anställning med ett semestersaldo på 0 och för varje vecka du jobbar så fyller du på timmar i din semesterbank. Semester fungerar alltså inte som i Sverige där du får dina nya semesterdagar i början av semesteråret (1 april) utan i Australien är din semesterbank något du sparar ihop kontinuerligt. Om du inte har tillräckligt mycket innestående semester för en längre ledighet så kan du ansöka om obetald semester. Detta kallas unpaid leave eller leave without pay.

Sjukpenning och sjukdagar fungerar annorlunda än i Sverige. Som fastanställd har du rätt till 10 betalda sjukdagar (sick days) per år. Du kan också använda dessa dagar för att ta hand om en familjemedlem som är sjuk – detta kallas att ta ut carer’s leave. Sjukdagarna sparas från år till år, vilket gör att du andra året kan ta ut totalt 20 sjukdagar om du inte varit sjuk det första året av din anställning.

Om du blir långvarigt sjuk och får slut på sjukdagar så får du ta av dina sparpengar eller en privat sjukförsäkring för att försörja dig. Din arbetsgivare kommer alltså inte att betala ut mer lön än vad som ingår i de kontrakterade sjukdagarna. På grund av detta så skaffar många income insurance som täcker upp delar av eller hela inkomstbortfallet.

Vanliga frågor om att jobba utomlands i Australien

Sedan 2012 då första versionen av min bok Stora Australienmanualen kom ut har jag fått hundratals läsarfrågor och kommentarer på det här ämnet. Här är ett försök att lista och besvara de vanligaste frågorna från läsarna.

  • Fråga: Stämmer det att man har rätt att åka till Australien på vanligt turistvisum och söka jobb? Om man sedan blir erbjuden en tjänst så kan arbetsgivaren ansöka om ett tillfälligt arbetsvisum för mig?
  • Svar: Det du frågar om är en gråzon. Om du åker till Australien på ett turistvisum för att leta jobb så är syftet med din resa inte turism, och gränskontrollen kan vägra dig inresa vid gränsen om de hittar meritförteckningar och betyg med mera i ditt bagage. Jag vet att vissa har åkt på turistvisum med syfte att hitta jobb och blivit stoppade vid gränsen. Däremot vet jag också att det finns de som åkt på semesterresa, haft en trevlig tid som turister och sedan ”snubblat” på ett jobberbjudande under besöket, och därefter konverterat till ett jobbvisum.
    Jag känner också till folk som åkt till Australien på studentvisum, pluggat men hittat jobberbjudanden som passade dem toppen och därefter stannat genom att bli sponsrade av arbetsgivaren. Det tillfälliga arbetsvisum som de flesta använder sig av kallas Temporary Skill Shortage Visa och du kan läsa mer om det på migrationsverkets webb-sajt (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/temporary-skill-shortage-482).
  • Fråga: Jag har läst om 457-visum som låter mig bo och jobba i Australien i upp till fyra år. Hur får jag ett sådant?
  • Svar: 457-visumet slutade användas 2018, och ersattes då av TSS-visumet (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/temporary-skill-shortage-482) som precis som det tidigare 457-visumet används för att hjälpa australiska företag att anställa duktiga utlänningar.
  • Fråga: Hur många timmar i veckan är det normalt att arbeta i Australien, och hur många veckors semester får man?
  • Svar: En arbetsvecka består av 38 timmar per vecka. Semesterlagstiftningen ger dig 20 dagars garanterad semester om året som fastanställd, och du är också garanterad 10 dagars betald sjukledighet.
  • Fråga: Jag undrar hur jobbchanserna ser ut för någon med examen X som vill flytta till stad Y i Australien? Hur mycket tjänar man?
  • Svar: I allmänhet så är arbetsmarknaden stark i Australien, men om ditt yrke kräver specialistutbildning och någon form av certifiering (till exempel tandläkare) så kan du inte bara utan vidare börja jobba i Australien, utan måste får dina kvalifikationer översatta till deras australiska motsvarighet. Det sagt så finns det ett enkelt sätt för dig att bedöma hur lätt det är att hitta jobb på en särskild plats – genom att räkna jobbannonser.
    Gå in på en sajt som Seek (seek.com.au) och sök efter annonser som passar just dig i just det område där du vill bo. Om du hittar många annonser som ligger ute så är det en stark indikator på hur stor efterfrågan är för just din profil.För att påbörja arbetet med att översätta certifieringar, licenser, och utbildningsintyg från Sverige till Australien så börjar du med fördel med att besöka den australiska regeringens sida ”Qualifications and Skills Recognition” (australia.gov.au/information-and-services/education-and-training/qualifications-and-skills-recognition). Om ditt yrke är med på listan över det australiska migrationsverkets lista över yrken inom vilka man särskilt vill locka till sig invandrare så är det också möjligt att du lättare kan få ett arbetsvisum beviljat. På listan kan du också se vilken organisation som är ansvarig för bedöma huruvida din svenska utbildning håller australisk standard (archive.homeaffairs.gov.au/trav/work/work/skills-assessment-and-assessing-authorities/skilled-occupations-lists/combined-stsol-mltssl). För att bilda dig en uppfattning om marknadslönen i just din bransch kan du exempelvis hitta lönestatistik hos PayScale (payscale.com/index/AU/Job) och hos Seek (seek.com.au/career-advice/a-guide-to-salaries-in-your-industry).
  • Fråga: Jag åker på Working Holiday nästa år och vill starta ett lokalt företag i Australien. Har du några tips?
  • Svar: Som jag förstår reglerna kan du använda dig av bolagsformen Sole Trader (som motsvarar Enskild Firma i Sverige). För att förstår hur det fungerar kan du börja med att läsa på den australiska regeringens sajt för internationella företagare (business.gov.au/planning/new-businesses/coming-from-oveseas), samt på det australiska skatteverket ATO:s hemsida (ato.gov.au/Business/Starting-your-own-business) och (ato.gov.au/general/the-sharing-economy-and-tax/income-tax-and-GST-in-the-sharing-economy).
  • Fråga: Jag har blivit erbjuden ett svartjobb på ett café i Sydney. Vad är riskerna med att jobba svart i Australien?
  • Svar: Att din chef ger dig lön ”cash in hand” (kontanter i handen) är ett rätt säkert sätt att veta att ditt jobb är ett svart jobb och att ingen skatt betalas. Det finns två regelverk att vara medveten om när du jobbar i Australien: migrationsverkets regler för ditt visum, samt skatteverkets regler för hur mycket skatt du ska betala.
    Det största brottet du kan begå är att bryta mot reglerna för ditt visum (till exempel ifall du är i landet på ett turistvisum men jobbar utan att ha ett arbetstillstånd kopplat till ditt visum, eller om du stannar kvar i landet utan tillåtelse efter att ditt visum löpt ut). Att på så sätt bryta mot migrationsverkets regler är en riktigt dålig idé, och jag känner till flera svenska som utvisats och inte fått komma tillbaka till Australien efter att de struntat i visumreglerna (i några fall har de till och med blivit fängslade i några dagar i väntan på att flygas hem till Sverige).
    Att däremot ”bara” strunta i att betala skatt som backpacker verkar inte vara lika farligt. Jag rekommenderar självklart att alla ska betala skatt, men jag har aldrig hört talas om något värre än att någon åkt på att betala straffskatt ifall de blivit påkomna med att jobba utan att deklarera någon inkomst.
  • Fråga: Jag funderar över vad jag ska trycka på i mitt CV och i mitt personliga brev. Har du några tips och råd kring vad som fungerar i Australien? Är det svårare för oss som utlänningar att få jobb?
  • Svar: Att döma av de tusentals svenskar som lätt hittat jobb i Australien så skulle jag inte alls oroa mig över att söka jobb som utlänning i Australien – så länge som du har attraktiva yrkeserfarenheter och har ett uppehållstillstånd som gör det enkelt att anställa dig så skulle jag inte oroa mig. När du skriver ditt CV tycker jag att du ska försöka använda STAR-formatet. STAR står för Situation-Task-Actions-Results.
    Beskriv dina tidigare arbetsuppgifter och vad du gjorde på tidigare jobb, istället för vilken (som många svenskar säger) trevlig person du är och hur samarbetsvillig du är. Australiska företag anställer dig för att fylla en funktion, inte för att anställa någon med generella färdigheter som ska passa in i gruppen på kontoret. Många svenskar gör misstaget att inte vara tillräckligt specifika när de beskriver sina faktiska kunskaper i sitt CV, och istället skriva om vilka trevliga människor de är, vilket här är av mindre intresse.
    Dra dig heller inte för att självsäkert beskriva hur duktig du är och vilka resultat du lyckats uppnå. Många svenskar är uppfostrade att vara väldigt ödmjuka, och vid sidan av en självsäker indier eller amerikan som ansöker om samma jobb så kan en högkvalificerad svensk framstå som en junior som knappt har någon koll alls på grund av att svensken drar sig för att självsäkert tala om sig själv i positiva ordalag.
  • Fråga: Jag är mitt i karriären här i Sverige, men vill pröva vingarna genom att flytta till Australien och jobba ett år. Vad tror du om möjligheten för mig att få jobb på distans? Visum är inga problem då jag fortfarande är ung nog att ansöka om ett Working Holiday-visum.
  • Svar: Den australiska arbetsmarknaden är mycket mer dynamisk än den svenska, och om du inte är tillgänglig för att gå på intervjuer på plats och börja jobba inom ett par veckor så kommer det att bli svårt för dig att få jobb. Såvida du inte är särskilt duktig inom en nisch utan lokala konkurrenter så tror jag tyvärr att det blir svårt att ordna jobb från Sverige. Jag föreslår att du satsar och åker till Australien på vinst och förlust. I värsta fall så får du en kul resa och kanske får jobba på något mindre kvalificerat jobb i några månader medans du söker efter ett mer kvalificerat jobb som passar dig bättre.
  • Fråga: Är det relativt lätt att få olika typ av farming jobb i Australien för oss svenskar?
  • Svar: Ja det tror jag, under förutsättning att:
    – Du är fokuserad och villig att verkligen göra lite hårt fysiskt arbete.
    – Du kollar upp i vilken region det är skördetid just nu, och tar dig dit.
    – Du bosätter dig på ett Working Hostel, och ber personalen om hjälp att hitta farm-jobb i närheten.
  • Fråga: Jag och min partner vill emigrera från Sverige. Hon har en examen inom X från skola Y, och jag har en Z-examen. Min examen är dock en yrkesutbildning och inte någon Bachelor eller Master. Minskar detta mina chanser för att senare få permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap?
  • Svar: Börja med att ta en titt på listorna över bristyrken till vilka Australien vill locka till sig invandrare (archive.homeaffairs.gov.au/trav/work/work/skills-assessment-and-assessing-authorities/skilled-occupations-lists/combined-stsol-mltssl). Om ni sedan läser mer om just de visum dessa yrken är länkade till (se koderna högst upp på sidan jag länkat till) så kan ni ansöka enligt respektive visumregler. För vissa visum kan man senare ansöka om permanentvisum, för andra kan man få permanent uppehållstillstånd på en gång. Allt handlar om huruvida Australien är i behov av just ert yrke, och huruvida ni är beredda att bosätta er i något regionalt område för att få ett permanent uppehållstillstånd – många yrken på listan är yrkesutbildningar som inte kräver någon universitetsexamen.
  • Fråga: Min amerikanska pojkvän flyttar till Melbourne om en månad for en 3-års transfer med hans nuvarande jobb, vilket innebär att han kommer ha ett temporärt jobbvisum upp till 4 år. Är det korrekt att anta att jag, som ogift med honom, kan följa med på hans visum (bara vi kan bevisa vår relation de senaste 6 månderna?) Jag jobbar i finans i London för tillfället och vill helst inte säga upp mig innan jag vet att jag kan få ett nytt jobb. Måste visum helst vara klart innan man söker jobb? Många jobb-annonser kräver att de sökande ska vara ”citizens or permanent residents only”.
  • Svar: Jag antar att din partners arbetsgivare kommer att ordna ett TSS-visum för honom (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/temporary-skill-shortage-482), och att du också som hans medföljande de facto partner kommer att få ett TSS Subsequent Entrant-visum (immi.homeaffairs.gov.au/visas/getting-a-visa/visa-listing/temporary-skill-shortage-482/subsequent-entrant). Det fina med det visumet är att du kommer att fritt få arbeta och studera i Australien, och det finns inget som hindrar dig från att söka jobb var du vill. Som du säger så vill de flesta seriösa arbetsgivare att du arbetar för dem längre än en kort period, och om din partner kommer att stanna i 3 år så kan ju du på samma sätt lova din arbetsgivare att du inte kommer att lämna landet dessförinnan. När de i annonserna skriver att de endast vänder sig till medborgare eller de med permanent uppehållstillstånd så vill de kommunicera att de inte är intresserade av att sponsra någon utlänning. I ditt fall så kommer de se dig som en lokal kandidat som de inte behöver ordna visum för, och jag är övertygad om att de därför kommer att vara intresserade av att kalla dig till intervju. Lättast är så klart att ansöka om arbete när du väl är på plats, men det innebär förstås en viss osäkerhet. Kan du ta tjänstledigt från ditt arbete ett tag ifall det inte fungerar i Australien?
  • Fråga: Jag ska snart till Australien i 6 månader och hoppas jag får jobba under tiden. Jag undrar om det är värt att söka jobb via svenska hemsidor, som hjälper att söka jobb i Australien mot en summa pengar? Eller är det lika bra att söka jobb själv genom vissa rekryteringssidor?
  • Svar: Det viktigaste är att du är tillgänglig på plats för att kunna komma och provjobba eller gå på intervju. Om du är backpacker och söker om enklare jobb där det kommer att finnas många andra lokala sökande så tycker jag du ska spara dina pengar och söka arbete på plats istället för att försöka söka från Sverige.
  • Fråga: Jag kommer att åka jorden runt och tänkte jobba lite utomlands under resan för att få in lite pengar. Jag förstår att de flesta vill att man stannar länge, men jag önskar egentligen inte uppehålla mig på en plats mer än ca 2v. Tror du jag kan få jobb på farm och tjäna lite slantar även om jag är öppen med att jag bara stannar 2v? Hur mycket ungefär tjänar man i snitt som fruktplockare, och vad kostar vandrarhemmen? Jag förstår att det är olika, men ungefär? Poängen är ju att jag vill gå plus på jobb-veckorna :)
  • Svar: Ja, jag tror att du kan jobba bara ett par veckor på farmer där de bara är ute efter okvalificerade fruktplockare. Jag jobbade som bananplockare i ett par veckor när jag backpackade i Australien för 20 år sedan. Jag har inte koll på lön, men vet att minimilönen i Australien är omkring $17 i timmen så antar att en hel dags arbete kommer att dra in cirka $140 om dagen. Vad vandrarhem i respektive stad kostar kan du se på en sajt som hostelworld.com, men jag skulle gissa på omkring $40 natten för ett vandrarhem på landsbygden.
  • Fråga: Jag har tänkt att börja farma i Byron Bay nu så jag hinner få ihop mina 88 dagar innan jag fyller 30 år. Min fråga är om jag under tiden som jag farmar får ha inkomster från annan arbetsgivare under tiden också från t.ex. företag från Sydney och i Sverige. Jag jobbar som frilansare med web/film och fakturerar dem och får betalt till mitt australienska bankkonto?
  • Svar: Jag känner inte till något som förbjuder dig från att samtidigt jobba extra på distans. Lycka till med att jobba ihop tillräckligt med farmjobb så att du får ett andra år på ditt Working-Holiday-visum!
  • Fråga: Jag har aldrig använt min engelska i tidigare arbeten men tycker ändå att språket är OK. Hur viktigt är det med att kunna språket prickfritt från början? Tänker speciellt eftersom jag ska in i IT-branschen där många ord kan vara svåra att förstå. Har de överseende med sådant?
  • Svar: Prickfritt kräver nog ingen, och att du pratar med brytning är heller inget problem, men om din engelska är så stapplande att du och dina kollegor och kunder inte förstår varandra kommer du nog att få problem.
Läs mer i serien Inför resan.<< Resa inom AustralienSkatt och pension i Australien >>
Stora Australienmanualen

Vår praktiska handbok: Stora Australienmanualen

* Om vardagen: att hyra lägenhet, skaffa telefon och att köra bil.
* Den svenska kolonin: så träffar du andra australiensvenskar.
* Förberedelserna inför resan: vad får du inte glömma att packa?
www.australienmanualen.se.