Den australiska personligheten

Resa till Australien

Läs vår reseguide: Resa till Australien!

En reseguide skriven av svenska Australien-resenärer! Full med reseberättelser och tips från andra svenskar som rest Australien runt.
www.australienmanualen.se.

Australien är ett unikt och rikt land på alla sätt, med en kultur som är lika bred och mångsidig som dess landskap. Det moderna Australien är internationellt och multikulturellt, och detta visar sig i landets mat, dess livsstil och dess olika traditioner.

Den aboriginska bakgrunden och det brittiska arvet löper som viktiga drag genom samhället, som under det sista seklet sett allt fler inslag från Asien, USA och grannfolken runt Stilla Havet. Denna rikedom har skapat ett samhälle och en modern kultur som är livskraftig, innovativ och utåtblickande. De flesta svenskar känner sig snabbt välkomna och hemma i landet, och många upplever i Australiens kultur för första gången ett sätt att umgås, leva och behandla varandra som de aldrig upplevt tidigare och som får dem att välja att emigrera från Sverige.

I den här artikeln kommer jag att försöka ge en kort överblick över de trender, fenomen och legender som jag upplever vara centrala för att förstå, uppskatta och smälta in i det moderna Australien. Det är min förhoppning att ge dig en grundläggande kännedom om vad man ofta refererar till på nyheterna och i samtal så du ska kunna känna dig bättre förberedd under ditt besök. Jag har också försökt att lista vad jag och andra utlandssvenskar upplever som intressanta skillnader mellan Sverige och Australien; både när det gäller värderingar och uppförande hos individer samt trender, tilltal och grundtonen i samhället.

Många fenomen i den australiska kulturen kommer från det brittiska arvet och de nära relationerna till Storbritannien, samt från andra världskriget och framåt från USA. Historierna och legenderna från koloniernas tidiga tid med utsatta och tappra människor i kamp mot en ogästvänlig kontinent är kraftfulla motiv även i dagens konst och mytbildning. Under 1900-talets första del kastades den unga nationen in i en traumatisk uppväxt och chocken från de enorma förlusterna man ådrog sig under första världskriget, följt av hur man med nöd och näppe lyckades undgå att invaderas av Japan under andra världskriget, var viktiga händelser som kom att forma det moderna Australien, särskilt i form av legender kring soldaternas tapperhet och självuppoffran. Under det senaste seklet har landet befolkats av emigranter som med en riskvillighet och drivkraft valt att lämna sina hemländer för att bygga nya och bättre liv på den nya kontinenten, istället för att stanna kvar hemma i trygga Europa eller Asien. Värderingarna och idealen från dessa miljoner äventyrare, individualister och entreprenörer genomsyrar tonen i samhället och gör sig idag påminda i form av ett optimistiskt och framåtblickande samhällsklimat fullt av självförtroende och övertygelse om att Australien är ”the lucky country” och fullt av möjligheter.

Mitt första möte med ett helt annat sätt att tänka

Ibland får jag frågor om hur det kom sig att jag valde att flytta från Sverige, och även om anledningarna bakom min flytt till Australien är många så brukar jag berätta en kort historia om ett personligt möte som sammanfattar så mycket av vad jag älskar med Australien.

Julen 1999 var jag i Nya Zealand för första gången. Jag var 23 år gammal och hade flyttat till Brisbane för att plugga två terminer som en del av mina studier på Chalmers och passade på att resa som backpacker i Australien och Nya Zeeland under sommarlovet. På mitt vandrarhem i Christchurch träffade jag Mike, en man i 50-årsåldern som berättade för mig att han var halvvägs genom en drygt två år lång jordenrunt resa. För mig var min enkla resa ett fantastiskt äventyr – det var första gången jag hade varit utanför Europa och jag fantiserade om hur jag skulle kunna resa mer runt i världen, och Mikes resa var något otänkbart häftigt för mig. Jag bad Mike att berätta mer om sina resor, och framför mig på bordet rullar han ut en världskarta full med målade linjer och markörer som visar hans planerade resrutter och destinationer. Han berättade mer om hur han levde på resande fot, med allt han behövde i ett par väskor och att det var en dröm han haft och sparat ihop till i många år. I fascination kunde jag inte annat än att utbrista ”wow, jag blir så avundsjuk (översättning: jealous) på dig!”

Döm om min förvåning när Mike (som jag vid det här laget trodde att jag kom ypperligt väl överens med) omedelbart tystnade, stannade till och vände sig irriterat mot mig som om jag förolämpat honom. Vad hade jag gjort för att göra honom upprörd?

Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

På fler än 650 sidor hittar du i vår reseguide gott om inspiration för din egen resa, oavsett om du tänker dig några veckors semester eller vill tillbringa en längre tid utomlands.
www.australienmanualen.se.

Efter något ögonblick kom hans replik, som även om det kan låta trivialt nu så här i efterhand kom att totalt förändra världsbilden för den unge svenske backpacker som jag då var. ”Varför säger du så? Varför blir du avundsjuk? Varför säger du inte ’kul för dig’ (översättning: good for you)?”

I det ögonblicket blev jag medveten om några för mig helt enorma saker. Utan att förstå det hade jag mött Mike med missunsamhet och med min fråga kommunicerat att jag undermedvetet ville att hans resa skulle ”tillhöra” mig och inte honom. Trots att det inte fanns något hinder för oss båda att ha rika och fria liv oberoende av varandra, var det något fundamentalt i mitt sätt att tänka som fick mig att se på världen i termer av nollsummespel och avundsjuka. Hur jag väljer att tänka och känna inför världen omkring mig är ett val, och i Mikes positiva och generösa uttryck ”kul för dig” fanns ett vänligt och optimistiskt synsätt som jag aldrig tidigare hade upplevt.

Jag hade snubblat in i ett nytt sätt att tänka och umgås som jag aldrig upplevt i Sverige och som jag inte ville förlora ur mitt liv. Jag hade förälskat mig i Australiens kultur, och här ville jag stanna.

Den australiska personligheten

Du kommer snart att märka att vi svenskar har mycket gemensamt med våra australiska vänner, men också att vi skiljer oss på flera kanske oväntade punkter som manifesterar sig både i hur samhället är uppbyggt men också hur vi umgås med varandra.

Australien är ett av världens mest mångetniska länder och strax under en av fyra som bor i landet föddes utanför landets gränser, och långt fler är första- eller andra generationens invandrare. Det breda spektrat av individuella bakgrunder och historier, tillsammans med arvet från urinvånarna som levt på kontinenten i över 50 000 år har hjälpt till att skapa en unikt australisk nationell identitet och folkanda.

Det är svårt att undgå australiernas personliga och informella sätt att umgås och tilltala varandra; umgängestonen är öppen och vänlig mot främlingar med en sund respektlöshet mot prestige, hierarkier, titlar och maktpositioner. Man värderar ödmjukhet, artighet och självuppoffrande vänlighet, respekt och jämlikhet (både mellan könen och mellan folk i allmänhet). I mycket större utsträckning än i Sverige bekräftar man varandra artigt, och många svenska turister blir ofta ställda när de får frågan ”how are you?” av helt främmande människor. Man småpratar vänligt i hissen och med bordsgrannen på caféet eller puben, trots att man inte träffats tidigare, och man går in i de flesta möten med en visshet om att motparten är en god vän som man bara inte hunnit träffa ännu. Många svenskar har i Australien mött en öppen vänlighet och nyfikenhet mellan människor som gör att de gång på gång väljer att resa tilbaka till landet.

Konceptet ”Mateship” är en term för självuppoffrande kamratskap som har sina rötter i nybyggar- och guldgrävartiden med legender om hur tidiga australier klarade strapatser genom solidariskt brödraskap. Mateship kan ses som en uppförande-kod som understryker vikten av kamratskap och jämlikhet och även om det främst förr gällde män förekommer begreppet i modern tid allt mer könsneutralt. Att uppföra sig ödmjukt, lyhört och med varm vänlighet mot sin nästa, samt inte framhäva sig själv som överlägsen, ses av andra som något positivt. Svenskar har lätt för detta, med vår vana vid att sträva efter samförstånd istället för konfrontation och med vår kollektivistiska kultur.

Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

* Vart bör du stanna längs Great Ocean Road för att klättra bland trädtoppar?
* Vilket café serverar bästa frukosten i Byron Bay?
* Hur tar du dig enklast till Uluru?
www.australienmanualen.se.

Även om mateship låter som en positiv nationalistisk scoutanda så finns en baksida därtill; den som bryter reglerna genom att tro sig själv vara bättre än andra kommer få hård kritik, precis som den som egoistiskt ignorerar grannar och vänner som behöver hjälp. Tendensen att vilja dra ned de som flyger för högt kallas ”tall poppy syndrome” och även här känner vi svenskar igen oss; en baksida till de positiva aspekterna i den svenska kollektivismen är jantelagen och den svenska missunsamheten.

Likheterna med svenskarnas starka känsla för rättvisa och jämlikhet fortsätter i australiernas intuitiva sympati för den som ligger i underläge, och den som med positivt tänkande och kampanda gör sitt bästa för att hålla sig kvar i matchen. Att inte ge upp även när matchen ser ut att vara över är enormt respekterat i Australien, och termen man använder för den svagare kämpen alla hejar på är ”underdog”. Attityden att helst stötta en underdog dyker upp särskilt starkt i sport; där gästande landslag med obefintliga chanser att vinna i ett mästerskap ofta blir överraskade av hur australierna spontant hejar på och stöttar dem istället för favoriterna. Om en australier står i valet att heja på en av två idrottare som han inte känner till kommer den stora majoriteten alltid att välja att stötta den med sämst chanser att vinna.

Med australiernas rättspatos och starka sympati för den som inte ligger först, är det otänkbart att inte ge alla en chans att lyckas och göra sitt bästa. Tron på vikten av att ge alla möjlighet till ”a fair go” är att vilja ge alla en ärlig chans, och hör ihop med strävan efter rättvisa och att ge varje underdog en möjlighet att lyckas. Australien är en stark meritokrati och har precis som Sverige ett väl utbyggt system med allmän sjukvård, utbildning för alla samt vidsträckt lagstiftning mot diskriminering.

Individens frihet och värdighet är viktigare än i Sverige, där vi i större utsträckning är villiga att lämna ifrån oss våra pengar och makten över våra liv till myndigheter och politiker. Den australiska staten sysslar inte alls med social ingenjörskonst på samma sätt som i Sverige där staten tar en stor del av dina pengar och sedan ger dig tillbaka dem i form av olika bidrag under förutsättning att du lyder reglerna staten satt upp för hur folk ska leva sina liv.

Så härligt osvenskt!

I Sverige höjer få på ögonbrynen när någon uttrycker sin beundran för spontant, ärligt och unikt beteende med att det är ”så härligt osvenskt”, men att kritisera någon annan (eller ännu värre, kritisera hur en grupp människor uppför sig) med orden ”deras beteende hör inte hemma i Sverige” är ett enkelt sätt att få konversationen att tystna och pinsamt höja menande blickar mot taket.

När jag lyssnar till majoriteten av Sveriges politiker och opionsbildare tycker jag mig ofta höra budskap om hur Sverige och olika grupper av svenskar måste ändra sitt beteende i förhållande till olika invandrargrupper, men jag kan inte dra mig till minnes någon kritisera värderingar och beteenden hos invandrare utan att omedelbart bli smutskastad och hårt kritiserad. Jag hör sällan någon tala med övertygelse om att det skulle finnas traditonella svenska värderingar och beteenden som är viktiga att värna, uppfostra svenska barn inom samt se till att alla i landet förstår och respekterar. Jag upplever att det i Sverige är politiskt korrekt att kritisera Sverige och svenskarna, och politiskt självmord att säga att man är stolt över att vara svensk, och att hylla svenska värderingar och beteenden som goda och hedervärda.

Jag är övertygad om att ifall en politiker i Sverige (med en blågul fana i bilden) skulle hävda att en förutsättning för ett välfungerande samhälle är att alla däri delar samma värdegrund, och därefter utan ironi ställa frågan vad det innebär att vara svensk samt vilka dessa gemensamma värderingar är, så skulle han väcka en hysterisk debatt. Men debatten skulle inte handla om vilka värderingar som förenar svenskarna, och vad för krav man kan ställa på människor som bor i eller flyttar till Sverige för att samhället ska fungera väl. Istället skulle debatten (tror jag) vara en offentlig smutskastning av politikern som för alltid skulle vara stämplad som en ärkekonservativ extremist och ondskan förkroppsligad.

Stora Australienmanualen

Vår praktiska handbok: Stora Australienmanualen

* Så går du tillväga för att plugga utomlands.
* Så sätter du ihop din egen Working Holiday-paketresa.
* Så förbereder du jobbsökandet redan innan du lämnat Sverige.
www.australienmanualen.se.

I Australien är situationen det motsatta. När jag skriver detta har nationaldagen Australia Day just passerat, och precis som varje år så har tusentals invandrare svurits in som nya medborgare i medborgarskapsceremonier över hela landet. Ministrar och ämbetsmän har hållit tal som hyllar Australien och det australiska folket, och dåvarande premiärminister Julia Gillard har överräckt en av landets mest prestigefulla hedersbetygelser – titeln ”Australian of the Year” – 2015 till aktivisten Rosie Batty som genom en uppmärksammad kampanj mot misshandel och våld i hemmet (hennes 11-årige son Luke mördades av sin pappa) på många sätt varit ett föredöme för andra australiska medborgare och bidragit stort till arbetet mot våld i hemmet. Rosies namn är det sista att skrivas på en av de blanka plaketterna längs strandpromenaden ”Australians of the Year Walk” i centrala Canberra. Monumentet är intressant inte bara för de många namn som sträcker sig bakåt i tiden men också för alla de blanka plaketter som sträcker sig långt in i framtiden och tillsammans ställer frågan vart Australien är på väg och vilka framtidens hjältar kommer att vara.

Den årliga prisceremonin är ett av många sätt för Australien att pågående ha en diskussion om vad det innebär att vara australier och vad för ideal och värderingar man tillsammans vill hylla och uppmuntra. Självklart är diskussionerna och meningsskiljaktigheterna varje år många kring huruvida rätt person vann, och vad för egenskaper, bedrifter och yrkesområden som priset borde prioritera, men kanske spelar det inte så stor roll exakt vad det är som hyllas. Ett av de viktigaste målen med priset är inte att hylla en viss karriärväg eller en grupp människor framför andra, utan att lyfta fram förebilder och föregångare vill man uppmuntra till en diskussion och reflektion kring vad det innebär att vara en god medborgare i Australien, och vad för ambitioner, värderingar och beteenden som kännetecknar nationens allra främsta.

Så tillbaka till inledningen; kan man här hylla något genom att säga att det är ”un-Australian”? Nej, att vara australisk är något att vara stolt och glad över och att du bör akta dig för att säga att något eller någon är un-Australian såvida du inte känner dig väldigt trygg i dina engelskakunskaper, din förståelse av vad ordet innebär och situationen du befinner dig i. Istället används termen för att signalera misstycke eller ett medvetet brott mot konventionen; termen har till exempel använts på allvar i debattartiklar för att kritisera förslaget att införa personnummer och nationella ID-kort, men mestadels dyker det upp i skämtsammanhang, som exempelvis i TV-reklam som utropar att det är ”un-Australian” att inte äta lammkött till middag.

Den australiska nationalismen är mycket sällan ett aggressivt bröstdunkande, utan ofta en mer stillsam historia som inte sällan också något motsägelsefullt ackompanjeras av en självbild av att man är ett litet och inte särskilt framgångsrikt land på många områden. I Australien kan man ibland ana ett vikande nationellt självförtroende, och ibland verkar man se sig själva ett par steg bakom världseliten och förefaller tvivla på att man är lika kulturella, innovativa eller sofistikerade som på andra platser. Detta fenomen med stundtals bristande kulturellt självförtroende har kallats ”cultural cringe”.

Det australiska språket och tips om hur man uppför sig

Till skillnad mot Sverige har Australien inget officiellt språk, men engelska är så klart det språk som alla i landet talar. Den australiska varianten av språket skiljer sig från den standardengelska de flesta svenska turister talar och förstår, och om du lärt dig engelska genom att lyssna på amerikanska tv-serier kommer du upptäcka många skillnader under din resa. Australisk engelska är mer lik den brittiska än den amerikanska engelskan, både stavningsmässigt och i tilltalet. Vad som är unikt med australisk engelska är dess uttal, delar av ordförrådet och hur man använder mycket omskrivningar och bildspråk. Många unikt australiska ord är hämtade från lokala aboriginska språk, och från andra världskriget och framåt har flera amerikanska uttryck kommit in i språket. De flesta ord delas med den brittiska engelskan men i en del fall använder man amerikanska termer, och i andra fall unikt australiska ord.

Det australiska språket kallas ibland ”Strine” (uttalas lite som om att säga ”Australian” genom sammanbitna tänder), och på samma sätt är Strine-termen för Australien ”Straya”. Strine är en lite skämtsam beteckning som australierna har på sitt eget språk, och när någon talar riktigt grov australisk engelska då är det strine han eller hon talar. Man förkortar ofta långa ord och lägger till ett ”o” eller ”ie” på slutet, använder lustiga omskrivningar och smeknamn som är ironiska, omvända eller vänligt skämtsamma mot personen som får smeknamnet. Man har ett unikt omisskännligt platt uttal på sina vokaler och avslutar de flesta meningar med ett stigande tonfall som ibland får det att låta som att de ställer dig en fråga.

Några exempel på ord och omskrivningar; orden barbeque och swimming costume (baddräkt) är för långa och krångliga, och blir såklart barbie och cossie. En kille med badbyxor som är så tajta och korta att man kan urskilja konturen av hans ädlare delar sägs ha på sig ”budgie smugglers”. Ordagrant betyder detta ”undulatsmugglare”, vilket antyder att han försöker smuggla med sig en liten undulat i sina tajta badbyxor.

Som väl är så kommer du inte ha några problem att göra dig förstådd även om du ibland använder ”fel” ord, australierna är vana vid folk som pratar både amerikansk och brittisk engelska. En del svenska turister kan dock ha problem att göra sig förstådda på grund av ett dåligt uttal (ibland pratar vi ”svinglish”) och att man talar engelska med svenskans sjungande satsmelodi. Vi svenskar är inte alltid medvetna om det, men talad svenska har en ”sjungande” melodi som låter lustig i australiska öron när vi omedvetet använder samma betoning och ”sång” när vi pratar engelska.

Även om det knappt finns några regionala dialekter i Australien, kan en del australier ändå vara svåra att förstå med ett uttal som skiljer sig från vad vi svenskar är vana vid från amerikansk och brittisk tv. Vissa australier talar enkel och tydlig brittisk engelska, medan andra använder så mycket lokal slang och har ett så brett uttal att de kan vara svåra att förstå för nyanlända svenskar. Det som kanske slår svenskar som annorlunda är den australiska engelskans tendens att förkorta ord och mjuka upp konsonanter. Ett bra exempel är ordet water som av många australier uttalas något i stil med ”wåda”; som i många andra ord mjukas konsonanterna upp och a-ljudet låter brett och utdraget.

Artighet

Känn in situationen du befinner dig i innan du försöker dig på att använda aussie-uttryck hej vilt. Om du använder dem i fel sammanhang och med ett dåligt uttal är det lätt att du framstår som en lite korkad turist som försöker använda ord som han/hon inte behärskar. Även om en australier kanske hälsar dig med ”G’day mate” så kanske du själv ska nöja dig med ”Hi, how are you” till en början.

Precis som svenskar är australier ödmjuka, men i möten med främlingar är australier mer välkomnande, artiga och kontaktsökande än svenskar vanligtvis är. Bli inte överraskad av att främmande människor hälsar på dig, ser dig i ögonen och börjar konversera med dig i lägen som du i Sverige aldrig hade förväntat dig att någon skulle ta kontakt med dig. I Sverige fnyser vi ibland föraktfullt åt kallprat och småprat, men efter att ha bott i Australien i många år tycker jag att den svenska tystnaden mellan främlingar och anonymiteten är något olyckligt. I Australien är det inte ovanligt för främlingar att hälsa på varandra i hissen, för busspassagerare att tacka chauffören när man stiger av, för kunder att hälsa på affärsbiträden som om man var kompisar och att inte vänta på att man blir tillfrågad innan man erbjuder hjälp till främlingar som verkar ha något problem.

Om du tar med dig ditt svenska sätt att uppföra dig gentemot främlingar till Australien kommer du snabbt att skaffa dig ovänner, göra bort dig och framstå som respektlös och ohyfsad. Till en början kan det kännas lite fånigt och tillgjort att gå omkring och vara trevlig mot främlingar, men lyssna på hur australierna omkring dig uppför och uttrycker sig så kommer du snabbt få en god känsla för hur de sociala protokollen fungerar.

”Hi, how are you?” är standardhälsningen som på ett väldigt osvenskt sätt istället för att bara säga ”hej” eller ”god dag” faktiskt frågar hur du har det och hur du mår. Att bara svara på frågan utan att ställa en motfråga tillbaka upplevs som oartigt, och visar att du inte är intresserad av att höra hur din motpart har det. Men om den som ställer frågan är en främling som inte känner dig är det kanske inte läge att öppna dig och berätta om allt som tynger dig. Ett sätt att enkelt svara är att säga något i stil med ”jotack bra, hur är det själv?” ”Not too bad, thanks; how are you?” eller ”Pretty good thanks, yourself?” är hur jag själv brukar svara.

Glöm inte att närma dig främlingar med en vänlig ödmjukhet, även om de är anställda för att hjälpa dig (som servitriser eller affärsbiträden). Ord som ”please”, ”sorry”, ”excuse me”, ”thanks a lot” och ”thank you very much” är smörjmedel som till en början kan kännas ovana men som snabbt blir en del av dina vardagsuttryck. Fraser som ”sorry to bother you…”, ”excuse me; could I please…” och ”would it be possible to…” kan kännas som onödig fluff för svenska öron, men svenskar som talar direkt och rakt utan omsvep upplevs lätt som bryska och oartiga. Utan att börja använda ”kanske”, ”förlåt”, ”ursäkta”, ”får jag lov”, ”kan jag få be om” och ”tack så hemskt mycket” med främlingar du inte känner så kommer du framstå som konfrontativ, kort i tonen och ohyfsad. Säg hej, fråga hur folk har det, behandla främlingar som kompisar samt tacka och be om ursäkt ordentligt så kommer du snabbt att känna dig som hemma i Australien.

Australier tar inte sig själva på så stort allvar och är måna om att inte framstå som att de tror sig vara förmer än någon annan. De värderar äkthet, ärlighet och har svårt för pretentiöst och skrytsamt beteende. Man uppskattar folk med humor och självdistans, och tonar gärna ned sina framgångar och ambitioner så pass mycket att de ibland kan framstå som ointresserade av att uträtta mycket i livet.

Goda relationer är viktigt, och man försöker ofta hitta kompromisser i konflikter och förhandlingar så att alla parter kommer ur en meningsskiljaktighet med ansiktet i behåll och utan negativa känslor. Sveriges aggressiva och revirpinkande dörrvakter har till exempel inte likasinnade kollegor i Australien.

Vanlig etikett

Man hälsar precis som i Sverige, med ett handslag och ett leende. En del tjejer kan få en kindpuss. Man använder förnamn, även vid det första mötet. Om du blir hembjuden till någon så är det vanligt att ta med sig något, förslagsvis en blomma, lite choklad eller kanske en flaska vin (alltid ett bra drag). Det skadar aldrig att erbjuda att ta med något, exempelvis extra öl och vin, eller en dessert. Det är också uppskattat om du erbjuder dig att hjälpa till med förberedelserna eller att diska och städa upp efteråt (precis som om du var hemma hos vänner i Sverige). Kom i tid om du är bjuden på middag, gärna inte mer än 15 minuter sent om det är en barbeque eller större fest. Bordsskicket är detsamma som vi är vana vid i Sverige.

Som turist kommer du undan med det mesta i modeväg, men om du vill smälta in och inte se ut alltför mycket som en utböling så kanske du ska skippa sandalerna, och definitivt inte ha på dig strumpor i dem. Precis som i Sverige är ett par hela och rena jeans bra till det mesta, och med en skjorta, kavaj och ett par vårdade sneakers är det en bra herroutfit för de flesta tillfällen. Ett par jeans, chinos eller dressbyxor och en fin skjorta är vad de flesta australiska killar tar på sig när de går ut och försöker klä upp sig lite, och om de klär ned sig har de t-shirt eller linne på sig över ett par shorts. För tjejer är det svårare att klä sig, de australiska killarna ser ofta rätt slafsiga ut i jämförelse med svenska killar, men australiska tjejer klär upp sig desto mer. Pumps eller en liten klacksko och en fin sommarklänning eller svart klänning med en scarf tycker jag verkar vara standardoutfiten för tjejer.

På puben eller i baren är det vanligt att man turas om att köpa rundor; när man säger att det är din tur att köpa en runda till sällskapet brukar man säga att det är din shout.

Affärskultur

Hierarkier och chefsskap är lite viktigare i Australien än i Sverige, och underskatta inte vikten av att vara förberedd inför möten och viktiga presentationer. Punktlighet är viktigt, var alltid i tid! Mötestonen är ofta avslappnad, men förväxla inte den vänliga tonen med att australier slappar och tar lätt på saker och ting; möten och förhandlingar är allvarliga tillställningar.

Om en australier inte håller med dig om vad du föreslår eller säger så kommer du att få höra det, var förberedd på att bli ifrågasatt och få frågor på innehållet i din presentation eller ditt förslag. Om du presenterar ett projekt eller en plan, undvik att få saker att låta bättre än vad de är genom att göra ogrundade och förskönande påståenden; om du genomskådas så kommer du att förlora din och ditt företags trovärdighet. Använd fakta, figurer, datapunkter och saklig analys i din presentation, undvik att försöka tala till publikens känslor, det får dig lätt att framstå som oseriös och oprofessionell.

Även om australierna är kul och lätta att ha och göra med på fritiden så är deras möten och affärskultur mer saklig och professionell, och man undviker småprat och att slösa tid. Man uppskattar kortfattad men vänlig saklighet och har inte mycket för att behöva lyssna på onödigt mycket detaljer under din presentation. Förhandlingar är effektiva och genomförs med ett win-win-perspektiv; man förväntar sig inte att någon av parterna ska börja pruta utan förutsätter att båda parter vill hitta en lösning som gagnar båda och att de inledande buden endast innehåller en liten förhandlingsmån.

Stora beslut fattas högst upp i australiska organisationer, och de flesta anställda är medvetna om deras mandat och plats i organisationen. Chefer konsulterar dock utförligt med sina team, vilket kan leda till att beslutsfattande och analys kan dra ut på tiden medan man förankrar och genomlyser ett beslut.

Om du gör affärer i storstäderna Melbourne, Sydney och Canberra är klädseln konservativ, och en mörk kostym eller dräkt, med skjorta/blus och slips är vanlig kontorsklädsel. Varmare dagar kan du lämna kavajen hemma. Australierns klädsel är lite tvärtemot svenskarnas; man klär sig formellt på jobbet men kan gå på fest i jeans och skjorta, medan svenskarna har jeans på kontoret men slips när de blir bjudna på middag hos grannen.

Läs mer i serien Fakta om Australien.<< Farliga saker i AustralienKultur i Australien >>
Resa till Australien

Vår reseguide: Resa till Australien

* Vad bör du inte missa om du har 24 timmar i Sydney?
* Var kan man mata vilda delfiner och snorkla med både valhaj och sköldpaddor?
* På vilken ö kan du ta en selfie med en leende quokka?
www.australienmanualen.se.