Tasmaniens högland (Central Highlands)

De tasmanska högländerna består av varierande natur. Från de öppna jordbruksmarkerna i öst till vildmarken i det kuperade bergslandskapet i väst. Hela höglandet är fullt av små sjöar. I skogarna växer fullt med cypresser. Under vintern bäddas området in i ett täcke av snö. Guideböckerna kallar sällan området för Central Highlands utan delar ofta in området i de fyra väderstrecken, öst, väst, norr och söder.

Högländerna ligger 1 000 meter över havet vilket gör det till den kallaste platsen på ön. Snöblandat regn, hagel och rusk är vanligt förekommande. Det sägs att här upplever man fyra årstider inom loppet av ett dygn. Och tycker du inte om vädret, vänta fem minuter. Kom därför förberedd med varma kläder, en skyddande skaljacka och ta med ett par rejäla kängor i packningen. Den mellersta delen av Tasmanien är glesbefolkad. I dag bor här inte mer än ett tusental personer. Byar som en gång i tiden var levande orter står i dag öde. Wadamanna, Poatina och Tarraleah är namn på orter som byggdes för de arbetande i området. Dammbyggen och vattenkraftverk skapade arbetstillfällen på ön. Många arbetare var nybyggare som kom med sina familjer från Europa. Orterna expanderade och fick köpcenter, postkontor och kyrka, men även bio och skola. I slutet av 1900-talet försvann arbetstillfällena och arbetarna flyttade. I dag finns många av dessa hus och byggnader kvar och vittnar om hur livet såg ut i orterna på den tasmanska landsbygden för ett sekel sedan.

Läs mer

Launceston

Launceston är den näst största staden på ön Tasmanien. Launceston kallas även för Lonnie av lokalbefolkningen och ligger 200 kilometer norr om Hobart. Staden ligger i vackra omgivningar där floderna South Esk och North Esk möts och bildar Tamar River som mynnar ut i Bass Strait 58 kilometer norrut. Launceston grundades 1804 av brittiska kolonisatörer och är landets tredje äldsta stad. Glädjande nog finns massor av historia bevarad längs gatorna. Många pompösa viktorianska byggnader står kvar från glansdagarna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Launceston är  inte pretentiös utan är en charmig småstad som växer. Invånarantalet ligger strax över 100 000. Staden känns trygg och äkta. Området har fyra årstider och är ett centrum för mat, dryck och kultur på den norra delen av ön. Markerna är bördiga och förutom ett överflöd av färsk frukt och lokalproducerade mejeriprodukter är området i det kringliggande Tamar Valley ett stort vinodlingsdistrikt.

Läs mer

Freycinet National Park

På mitten av Tasmaniens östkust ligger Freycinet National Park. Freycinet är mångas höjdpunkt under en resa till den lilla hjärtformade ön. Det bländande naturparadiset i öster lämnar ingen oberörd. Parken är främst känd för Wineglass Bay och dess kurviga sandstrand som svänger i en perfekt båge. Alldeles bakom vakar den gråskimrande bergskedjan the Hazards som färgas pastellrosa i soluppgången. The Hazards tre bergstoppar Amos, Dove och Mayson ramar in omgivningarna och är alla tre vandringsvänliga alternativ. Wineglass Bay har tidigare blivit framröstad som en av de tio vackraste stränderna i världen av ett amerikanskt friluftsmagasin. Många kommer hit för att titta närmare på stranden, men få inser hur energikrävande vandringen faktiskt är. En svettig promenad leder sakta upp längs bergsryggen till en utsiktsplats över bukten. Här väljer många att ta foto innan de beger sig tillbaka till parkeringsplatsen. Har du ännu kraft kvar så följ den branta stigen nedåt mot stranden som väntar. Du passerar stora klippblock och stenbumlingar medan stigen täcks av eukalyptusblad och du går genom en snårig skog. Snart blir du dock rikligt belönad. Strandremsan är lång och sanden är mjuk. Vattnet isblått och kristallklart. Det enda du kan klaga på är vattentemperaturen som kan vara lite kyligare än du väntat dig. Det händer då och då att valar simmar längre ut i havet, och en och en annan delfin hälsar gärna på. Också havsörnar har synts till ibland.

Läs mer

Tasmaniens vilda västkust

Den karga och hjärtformade ön Tasmanien ligger söder om den australiska delstaten Victoria. Fastlänningar pratar ofta om ön som vore den ett eget land långt från kontinenten i både tid och rum. Dessa kommentarer levereras gärna spydigt med en antydan till avund i rösten. Och det är inte konstigt. Tasmanien råkar vara Australiens svar på Nya Zeeland, vilket kan få vem som helst på fall. Ön är minst sagt varierande och annorlunda. Det är ett friluftsparadis där rejäla vandringskängor och stickade mössor har en självklar plats i var persons garderob och är närmast något som tillhör klädkoden. Just öns västra sida är inget för citymänniskor och teknikfreaks som räds bristande 4G-täckning och undermåliga bilvägar. Det är en vild och karg plats full av både adrenalin och en avslappnad stämning. Stora delar av västkusten är ren vildmark med murriga skogar och forsande floder med iskalla vatten. Här finns platser som knappt sett en enda människa. Många delar är inte helt lätta att nå då växtligheten tagit över. De lummiga skogarna utgör dock en bra bas för att utforska den orörda naturen. Paddla forsränning under flera dagar vid Franklin River eller ge dig ut längs den berömda vandringsleden the Overland Track som skär tvärs genom Cradle Mountain-Lake St. Clairs innersta väsen. Det är en givande vandring på 65 kilometer som avverkas under en vecka och som bjuder på alpliknande landskap. När mjölksyran och skavsåren gör sig påminda kan du besöka små hamnstäder, ta en tur till den spöklika industriorten Queenstown som livnär sig på kopparmalm eller så kan du bekanta dig med den lilla tasmanska djävulen vid the Tasmanian Devil Sanctuary.

Läs mer

Norra Tasmanien

Tasmanien har en vild natur. Bokstavligen. Nästan hälften av ön söder om Australiens fastland är vildmark där växter fått växa fritt sedan urminnes tider och skapat ett komplext ekosystem. Ju längre västerut du tar dig, desto mer urskogsbetonat blir det. Det är en plats där vägar inte kan tränga igenom den fuktiga regnskogen. Där lianer hänger som draperier och djupgrön mossa täcker marken som en matta. Särskilt den sydvästra delen av ön domineras av den vilda naturen. Tarkine Wilderness är en enastående sagovärld av grönska som du kan upptäcka genom att bila längs Wilderness Explorer Highway. Grusvägen skär genom skogen och låter dig komma riktigt nära detta naturens underverk. Urskog möter bergstoppar och hav. Som om inte det vore nog sägs Tasmanien ha världens renaste luft.

Läs mer

Tasmaniens östkust

Hav och stränder. Lugn och ro. I stark kontrast till Tasmaniens vindpinade och regnstänkta västkust är öns östra sida det mer semestervänliga alternativet. Östkusten är skyddad från hårda vindar och klimatet är torrt och soligt. Kusten kantas av stränder och grönskande nationalparker om vartannat. Tasmaniens östkust saknar hetsiga ungdomar och busslaster av turister. Det är en rofylld del av Australien med underbara skogar och skimrande stränder. Trafiken är minimal och vägarna krokiga vilket lockar till spännande resor. Men gör inte misstaget att underskatta körtiden. Att navigera längs de små vägarna tar fler timmar än man kan tro då motorvägar och raka sträckor är sällsynta. Föredrar du i stället att ta dig fram för egen maskin har du hamnat helt rätt. Östkusten är flack och väl lämpad för längre cykelturer. Här ligger små hamnstäder inbäddade bland skogsdungarna i den ljumma havsbrisen. Tasmaniens östra sida har också mycket att erbjuda finsmakare. I fiskesamhällena serveras pinfärska skaldjur och längre inåt landet hittar du Pyengana Dairy Company som tillverkar krämig ost som passar perfekt till picknickkorgen.

Läs mer

Omkring Hobart

Det är en spännande tanke att nästa stopp söderut är Antarktis. Den lilla hamnstaden Hobart ligger vackert belägen vid Tasmaniens södra del och är en historisk och isolerad plats. Precis bortom staden reser sig den mäktiga Mount Wellington vakande över hustaken. Under vintern täcks berget av ett vitt snötäcke. Hobart är en av Australiens äldsta städer och är fortfarande en fiskestad där män iklädda gummistövlar strosar mellan trålare som guppar nere vid kajen. Dagens fångst serveras nyfriterad som enkel fish and chips i hamnen eller i form av förstklassiga måltider i någon av stadens restauranger. Ett stenkast från hamnen ligger Salamanca Place där rustika gamla lagerlokaler blivit omvandlade till mysiga kaféer och småbutiker. Under lördagar hålls en välbesökt marknad längs den långa gatan där alla möjliga sorters hantverk finns till försäljning. Följ trappstegen Kelly’s Steps strax bakom för att ta dig till den äldre stadsdelen Battery Point som klarat sig undan nybyggnationer och är en bit välbehållen historia. Det är en charmig stadsdel med kullersten, spetsdukar och bokaffärer. Så fort du lämnar Hobart och beger dig västerut möts du av böljande kullar och djupa skogar. För den som vill se mer av öns alla nationalparken lockar Hartz Mountains National Park med alpina landskap och bra vandringsmöjligheter, men också Mount Field National Park erbjuder fina leder och utsikter. Här finns både vattenfall och skyhöga trädstammar.

Läs mer

Centrala Hobart

Hobartborna är kända för att vara råbarkade typer med tycke för tallbarrsdoft, salta havsstänk och svalkande lager. Med en imponerande garderob av stickade mössor och läderkängor tillbringar de gärna sina söndagseftermiddagar nere vid hamnkrogarna. De känner en stolthet över att komma från Tasmaniens största stad. Om ditt hjärta bankar för samma saker är det lätt att fatta tycke. Staden Hobart är ett med sina natursköna omgivningar och har ett pittoreskt läge i det kuperade landskapet. Staden breder ut sig långt ner längs öns östra kust. Alldeles bakom skjuter berget Mount Wellington upp och ger en fantastisk utsikt över omgivningarna. Hobart är Tasmaniens huvudstad, som förutom att vara en ö dessutom är en helt egen delstat söder om Australiens fastland. Hobart är dessutom landets näst äldsta stad efter Sydney med ett tydligt brittiskt utseende. Européerna bosatte sig här i början av 1800-talet. Innan dess bodde här aboriginska folk som drevs bort, torterades och mördades av de nyanlända. Hobart har en särskilt mörk historia som är smärtsam och svår att glömma. Orättvisorna utspelade sig endast några få generationer tillbaks i tiden och såren har ännu inte läkt.

Läs mer